Svenskspråkiga idrottsföreningar behöver hjälp för att öppna sina verksamhet för personer med funktionsnedsättning
Under hösten 2021 utförde Finlands Svenska Idrott genom projektet Vi också en kartläggning bland de svenskspråkiga föreningarna. Tanken var att kartlägga föreningarnas situation och möjlighet att inkludera personer med funktionsnedsättning i sin verksamhet. Funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Kartläggningen utfördes på hösten 2021 och 18 föreningar svarade på kartläggningen.
38 % av föreningarna svarade att personer med funktionsnedsättning deltar i deras verksamhet medan 22 % av föreningarna inte kunde svara på frågan.
Personer med funktionsnedsättning kan delta i föreningens verksamhet på flera olika sätt, t.ex. som tränare, fungera som frivilligarbetare eller eller utöva hobbyverksamheten. Ungefär hälften av föreningarna svarade att personer med en funktionsnedsättning deltar i föreningens verksamhet genom att delta i den öppna verksamheten som ordnas. Medan ca 30 % av föreningarna kunde inte säga hur personerna med funktionsnedsättning deltar i deras verksamhet.
Föreningarna fick redogöra ifall personer med någon funktionsnedsättning eller långtidssjukdom deltar i deras verksamhet. 44% av föreningarna kunde eller ville inte svara på frågan. Nedan finns en del av svaren:
- 2 föreningar har personer med intellektuell funktionsnedsättning
- 3 av föreningar har personer med hörselnedsättning
- 6 föreningar har personer med en långtidssjukdom t.ex. diabetes, hjärtsjukdom.
Föreningarnas tre största stödbehov för att kunna ordna eller öka på mängden anpassad motion/paraidrott var följande:
- utbildningar för ledare
- kunskap om funktionsnedsättningar och anpassning av verksamheten
- en handbok för att starta/erbjuda anpassad motionsverksamhet
En jämförelse mellan finsk- och svenskspråkiga föreningar
På hösten 2020 utförde Finlands Paralympiska kommitté en liknande men större kartläggning (Seurakysely) där 312 föreningar deltog (mest finskspråkiga).
Då man jämför Seurakyselys och vårt kartläggningsreslutat så kan man konstatera följande:
- I Seurakysely svarade 66 % av föreningarna att personer med funktionsnedsättning deltar i deras verksamhet medans siffran var endast 38% i Finlands Svenska Idrotts kartläggning.
- I Seurakysely behövde föreningarna mest stöd med att hitta instruktörer, volontärer, den rätta målgruppen och lämpliga sponsorer, samt med frågor som rör utrymmena. Medan enligt Finlands Svenska Idrotts kartläggning behövde föreningar mest stöd i att utbilda ledare, kunskap om funktionsnedsättningar och anpassning av verksamheten samt en handbok för att starta/erbjuda anpassad motionsverksamhet.
Här kan du läsa mera om Seurakysely -rapporten (från s. 49 framåt)
Varför ligger svenskspråkiga föreningarna efter i utvecklingen?
Den svenskspråkiga anpassade motionen och paraidrottsfältet har inte utvecklats och stötts i lika många år som det finskspråkiga fältet, vilket har lett till att de svenskspråkiga föreningarna ligger efter i utvecklingen i hur man t.ex. ordnar mer öppen verksamhet.
De finskspråkiga föreningarna har kommit så långt i utvecklingen av föreningsverksamheten att de behöver hjälp i att bl.a. hitta målgruppen och sponsorer medan svenskspråkiga föreningar behöver helt baskunskap om vad funktionsnedsättning betyder.
Trots att antalet föreningar som svarande på Finlands Svenska Idrotts kartläggning är låg, så ger resultaten ändå indikationer om att det behövs stödmaterial och utbildningar på svenska. Med hjälp av resultaten kommer vi inom projektet Vi också, börja arrangera utbildningar för medlemsföreningarna våren 2022 samt publicera en översatt version av Paralympiska kommitténs Avoimet ovet (flytta dig till sidan) – där det bl.a. finns tips och verktyg på hur en förening lätt och kostnadsfritt kan utveckla sin verksamhet till mer inkluderande.
Kategorier:
Allmänt