Psykisk hälsa inom idrotten
Den 11.12 ordnade Finlands Svenska Idrotts projekt Förebyggande av ätstörningar och Vi också ett gemensamt seminarium; Idrott <3 psykisk hälsa = sant?. Som huvudföreläsare på seminariet fungerade Göran Kenttä, idrottspsykolog och grundare av mottagningen Elitidrott och hälsa i Stockholm. I samband med föreläsningen ordnades även en paneldiskussion med idrottare, paraidrottare och tränare (Alexandra Enlund, Robson Lindberg, Nette Kiviranta samt Jonas Lindell). Såväl föreläsning som diskussioner väckte många tankar kring hur psykisk hälsa behandlas inom idrottsverksamheten.
Fysisk aktivitet på en måttlig nivå har bevisligen många hälsofördelar, även för det psykiska välmåendet. Men när det kommer till prestations- och tävlingsidrott är verkligheten ofta en annan.
Vi är inom idrotten duktiga på att söka hjälp för fysiska skador men när det kommer till att prata om det psykiska välmåendet är tröskeln för hjälpsökning betydligt högre. Forskning tyder på att psykisk ohälsa, bortsett från ätstörningar, inte är avsevärt vanligare inom idrotten än i övriga samhället. Men stigmatiseringen att prata om psykisk ohälsa inom idrotten gör att mörkertalet kan vara stort. Många av de personlighetsdrag som kännetecknar psykisk ohälsa är dessutom personlighetsdrag som vi inom idrotten ofta till och med hyllar; perfektionism, hängivenhet och prestationsbaserad självkänsla för att nämna några. Även detta är en orsak till att gränsen mellan målmedveten idrott och psykisk ohälsa är svårdragen.
Inom toppidrotten finns otaliga exempel där idrottare (vanligtvis efter avslutad karriär) medgivit att de vid sina absolut bästa prestationsögonblick mått som sämst. Det går alltså att nå idrottslig framgång trots psykisk ohälsa, men detta är inte hållbart i längden. För att värna om helhetsmänniskans hållbarhet, bör psykiskt och socialt välmående prioriteras inom idrottsverksamheten.
Så hur kan man då ta hand om den psykiska hälsan?
Alla kommer möta på motgångar i livet, om det så är inom eller utanför idrotten. Att försöka acceptera att livet är en berg- och dalbana kan vara ett viktigt steg i rätt riktning. Samtidigt är det betydelsefullt att omge sig med människor med vilka man kan diskutera såväl med- som motgångar. Med en stark idrottsidentitet ökar risken för att basera egenvärde på resultat och prestation. Att reflektera kring vad som är viktigt och värdefullt i ditt liv, och att också hitta annat än idrott som ger dig glädje i vardagen, kan ge en välbehövlig balans till prestationsidrotten. Insikten om att du inte är dina resultat kan även vara helt avgörande för att bibehålla den psykiska hälsan under exempelvis skadeperioder då den vanliga träningen uteblir.
Här finns flera exempel på vad du som idrottare (och även som tränare och förälder) kan tänka på för att ta hand om din psykiska hälsa:
Tillsammans kan vi skapa en idrottsverksamhet där det är tryggt att visa sig sårbar – där det, istället för att vara en svaghet att be om hjälp, anses vara en styrka.
Kategorier:
Allmänt