”Människor förstår inte varför någon är en transperson” – barn och unga med transbakgrund saknar stöd inom idrotten

Finlands Svenska Idrotts expert Tarja Krum säger att när det kommer till transpersoners idrottande så förväntas idrottsutövarna själva ha en färdig lösning.

-Var inte så besvärlig.

Den här bilden ger Alex Oksanen om hur inställningen till unga transpersoner ibland kan vara inom idrott och träning.

-Unga transpersoner får inte ha andra behov än andra ungdomar. Man har också sagt åt mig att inte överreagera.

Oksanen är en 22-årig före detta idrottare som spelade ringette i nio år tills han var 16 år. Oksanen trodde ännu inte då att han var transperson men han kände sig ändå utanför i laget. Nu studerar Oksanen sociologi och fungerar som erfarenhetsexpert för Trasek ry vars syfte är att jobba med könsminoriteters rättigheter.

Enligt Oksanen är det vanligt att transbarn och -unga måste lära ut och förklara för andra hur man bemöter transpersoner. När Oksanen var ung berättade han för sina föräldrar att det var jobbigt när föräldrarna använde fel namn då de tilltalade Oksanen. Föräldrarna hade svarat Oksanen att barnet måste förstå att föräldrarna också har det jobbigt.

-Inget barn ska behöva trösta sina föräldrar när föräldrarna anser att det är svårt att vara barnets förälder. Föräldrarna måste söka stöd från annat håll, säger Oksanen.

Stöd till föräldrar med transbarn erbjuds till exempel via Translasten ja nuorten perheet ry, Sukupuolen moninaisuuden osaamiskeskus och Seta. 

Tränaren gör mer än bara tränar

Idrottande transungdomar och deras föräldrar kan också behöva stöd från den egna föreningen.

Oksanen anser att det är väsentligt att föreningar och deras ansvarspersoner får mera utbildning i jämställdhetsfrågor och att de tar ett större ansvar i att upprätthålla god stämning.

-Nu tänker vi att tränaren bara tränar och att tränarens uppgift inte är att ingripa när någon talar nedsättande om någon annan.

Oksanen säger att ett enda utbildningstillfälle inte fråntar föreningarnas ansvar. Om barnet behöver sådant arrangemang som inte ingår i föreningens vanliga praxis, behöver frågan eller situationen alltid utgå från barnets synvinkel.

-Man behöver alltid återgå till jämställdhetsfrågan och det måste alltid omprövas.

Enligt Finlands Svenska Idrotts hållbarhetschef Tarja Krum, bygger barn och ungas hobbyverksamhet inom idrotten på att alla är välkomna att träna. Krum föreslår att en möjlig lösning kan vara att ordna blandade grupper där barn kan delta oavsett kön.

-Det är fel att ett barn till exempel inte kan delta i den tävlingsserie som ett barn eller en ungdom känner att de tillhör, säger Krum.

Mänskliga rättigheter garanterar transpersoner rätt att delta i idrottsverksamhet. Personer som tillhör könsminoriteter har rätt att delta i idrott utan diskriminering, påminner Krum.

Tranlagen kommer knappast att påverka idrotten

Oksanen anser inte att den nya translagen som trädde i kraft i april kommer påverka idrotten. Oksanen säger att när minoriteters rättigheter tar ett steg framåt blir det ofta motreaktioner. Enligt Oksanen saknas empati. Riksdagsledamöter har till och med talat om att samhällets grundpelare bryts.

-Människor förstår inte varför någon är transperson och de tänker att anledningen är enbart att få fördelar. Att vara transpersoner för dock med sig flera utmaningar än fördelar, poängterar Oksanen.

Krums erfarenhet är att det nuvarande sättet att klassificera idrottare i två kön på vissa grunder ifrågasättas mer och mer, eftersom den binära uppdelningen i kvinnor och män stänger dörrarna för nuvarande och framtida idrottare.

Enligt Krum har ämnet diskuterats en tid men i stället för att förtydliga saken ytterligare, fokuserar diskussionen på till exempel testosteronnivåer.  

-Låt oss säga att saken är svår och det är den. Vi väntar på att en lösning ska komma från ett annat håll.

Krum efterlyser samarbete mellan idrottsaktörer. Ett bra exempel är EuroGames, som är en tävling specifikt för HBTQIA+-idrottare. Till exempel inom simning i EuroGames tävlar damer, herrar och icke binära i samma klass.

Bekväm retorik

I mars beslutade International Association of Athletics Federations WA att förbjuda transkvinnors deltagande i damserier i internationella tävlingar. Testosteronnivåerna för kvinnliga idrottare sänks också. Detta gäller idrottare med könskromosomavvikelse.

De som motsätter sig transkvinnors deltagande har motiverat detta med att transidrottare försöker nå framgång på fel sätt. Motståndare har också hävdat att de vill försvara kvinnors rättigheter. Oksanen har en annan uppfattning.

-Det handlar inte på något sätt om kvinnor och damidrott, utan om att inte betrakta transkvinnor som kvinnor och man vill utesluta dem från definitionen kvinnor.  

Om personer förbjuds att tävla på grund av till exempel längd eller hudfärg skulle det betraktas som diskriminering, säger Oksanen. Enligt Oksanen är det bekväm retorik att säga att man försvarar kvinnors rättigheter. Det handlar oftast om människor som inte är intresserade av damidrott eller kvinnors rättigheter i andra sammanhang.

Krum å sin sida påminner om att idrottare av samma kön aldrig är helt jämställda, till exempel personens längd kan vara användbar i vissa sporter.

Enligt Krum skulle inkluderingen av transpersoner i olika sporter ge möjligheter: en mer hållbar och ansvarsfull sport där alla är välkomna att delta, oavsett kön eller könsuttryck.

-Vid det här laget bör man acceptera att förändringar inte går att undgå, säger Krum.

Sociologi och empati mot den egna kroppen

Under sina studier i sociologi har Oksanen lärt sig att tänka att sociala konstruktioner, det vill säga dominerande sätt att tänka, påverkar hur människor uppfattar världen. För många är kön en viktig hörnsten för att förstå världen, reflekterar Oksanen.

-Om man börjar ändra på det, upplever de att man leker med verkligheten.

Idrotten har dock personligen gett Oksanen mycket.

-Passion, självförtroende, kärlek och empati för den egna kroppen.

Intervjun är en del av Hållbar Idrott-projektet som genomförts med Finlands Svenska Idrott. I det nätverk som etablerats för projektet tar vi upp och diskuterar ämnen som är aktuella i idrottsföreningarnas vardag och som det inte nödvändigtvis pratas om inom idrotten.

Artikeln är skriven av Heli Laakkonen och översatt av Simone Blom. 

Originalartikeln på finska finns på Kvinnoorganisationernas Centralförbunds hemsida.

Kategorier:
Allmänt Nätverksträff