Uttalande om statsrådets redogörelse för idrottspolitiken

Statsrådets redogörelse för idrottspolitiken, vilken offentliggjordes 25.10.2018 och behandlas i riksdagen 21.11.2018, ger en heltäckande och belysande bild av nuläget inom idrotten och motionen samt många väsentliga utvecklingsförslag. Organisationer, allmänheten, myndigheter mm har hörts då arbetet med redogörelsen inleddes, vilket Finlands Svenska Idrott ser som mycket positivt och som ett tecken på en vilja till dialog mellan olika aktörer, vilkas målsättning är att öka den fysiska aktiviteten i alla åldersgrupper.

I redogörelsen tas upp också de synpunkter, som Finlands Svenska Idrott framförde vid hörandet i våras. Vi betonade i våras att att hela samhället bär ansvar för en mera aktiv befolkning, en framgångsrik elitidrott och ett vitalt idrottsföreningsliv också på svenska och att förutsättningar för detta såväl idrottspolitiskt, samhälleligt och resursmässigt finns och utvecklas.  I redogörelsen framkommer tydligt att motion och idrott berör flera olika sektorer och aktörer, och för olika delområden finns klara och bra förslag på utvecklingsmöjligheter och åtgärder.

Finlands Svenska Idrott vill speciellt lyfta upp följande:

1. I redogörelsen betonas skyldighet att  i all motions- och idrottsverksamhet främja delaktighet, jämlikhet och likvärdighet, även i den offentliga förvaltningens understödspolitik. Som åtgärdsförslag föreslås att det utvecklas verksamhetsmodeller, vilka” tryggar motions- och idrottsmöjligheter för alla oberoende av funktionsförmåga, social bakgrund eller ekonomisk ställning”. Vi anser att i denna text bör betonas  “oberoende av modersmål (nationalspråken)”
2. Det är oerhört positivt att redogörelsen lyfter upp vikten av att komma igång med småbarnspedagogiken i rörelse, eftersom grunden för ett aktivt liv läggs som barn
3. I redogörelsen betonas att motionen behöver ökas inom alla åldersgrupper. Bland vuxnas ökade fysiska aktivitet, lyfts speciellt arbetsplatserna och företagshälsovården upp. Den grupp som blir en utmaning att nå, är personer i åldern 18-65 år som står utanför arbetsmarknaden eller utbildnings- eller integrationspolitiska åtgärder.  
4. Föreningarna har en social betydelse, vilket också Finlands Olympiska Kommitté betonar i sin analys av den idrottspolitiska redogörelsen. Därför är det viktigt att föreningarnas verksamhetsförutsättningar stöds genom att minska på byråkratin och  förbättra de ekonomiska förutsättningarna (genom olika statsbidrag men också genom att förbättra och förenkla föreningarnas möjligheter till insamlingar). Likaså har föreningarna språkligt en viktig kulturell och social betydelse.
5. Gällande stödet till organisationer som främjar idrott och motion, betonas även här föredömligt att syftet är “att upprätthålla och utveckla en livskraftig, mångsidig, likvärdig och jämlik medborgarverksamhet inom idrotten i Finland och på det sättet erbjuda befolkningen mångsidiga hobby- och deltagandemöjligheter”. Som åtgärder föreslås att understödssystemet utvecklas och digitaliseras, så att långsiktighet, utveckling, uppföljning och utvärdering blir möjligt. Här vill vi, liksom Finlands Olympiska Kommitté, betona vikten av att det finns ett gemensamt redskap för organisationerna att använda sig av. Vi ser det som viktigt att den tjänsten är tillgänglig också på föreningsnivå och att man även beaktar att organisationerna kan ha olika uppbyggnad organisatoriskt, vilket gör att svenska och finska organisationer inte helt är jämförbara.
6. Redogörelsen konstaterar att det finns behov av ökat stöd för idrottsanläggningarna, Det här stämmer såväl gällande nybyggen liksom renovering av redan existerande idrottsanläggningar. Samtidigt som idrottsanläggningarna är viktiga för allmänheten, är det speciellt ur idrottsföreningarnas verksamhetsförutsättningar viktigt att ha tillgång till adekvata utrymmen för att verksamhet ska kunna utövas.
7. Gällande elitidrotten i Finland, där det i redogörelsen konstateras att det är statens uppgift att skapa förutsättningar för framgång, ser också vi att det är nödvändigt att möjliggöra en idrottskarriär om framgång ska nås. Därför är stöd till idrottare, såväl ekonomiskt som övrigt stöd längs med idrottarstigen, och ökat stöd för elitidrotten viktiga faktorer.

Finlands Svenska Idrott är gärna med i fortsatta diskussioner om hur den finländska idrottspolitiken ska utvecklas och utformas.

Helsingfors den 19 november 2018

För mera information

Kategorier:
Allmänt