Sikte mot en mer jämställd idrott
”Jag har i flera år försökt komma in i grenförbundets styrelse, ens att bli kandidat. Varje gång stöter jag på hinder, som gör själva nomineringen omöjlig.”
Anonym
”Jag är enda kvinnan i vår föreningsstyrelse. Under varje styrelsemöte blir jag avbruten, endera talas det på min taltur eller så nonchaleras innehållet totalt. Jag blir nog ombedd att koka kaffe.”
Anonym
Kvinnor är fortfarande en minoritet inom idrottens beslutsfattande. Av verksamhetsledarna inom de finska grenförbunden är 26 procent kvinnor. Av styrelseordförandena är endast 13 procent kvinnor och av styrelsemedlemmarna 26 procent. Finlands Olympiska kommitté tillsammans med Finlands Svenska Idrott (FSI) vill få en ändring i dessa siffror.
Olympiska kommittén startade år 2019 Naiset vaikuttajina liikunnan ja urheilun pelikentillä -utbildningsprojektet med ESF-finansiering beviljad av Social-och hälsoministeriet. Med finansiering av Jane och Aatos Erkos fond startades också Johtaa kuin Nainen (Leda som en Kvinna) – utbildningsprojektet, så att kvinnor i allt högre grad skulle söka sig till beslutsfattande poster på internationell, nationell och föreningsnivå. FSI:s och Föreningen Luckans ESF-finansierade På samma linje – projekt producerar material och utbildar idrottsföreningar för att främja jämställdhet och likabehandling.
Vi har nyligen publicerat idrottsfältets ansvarsprogram, där jämställdhet och likabehandlingsfrågorna har en viktig roll. Vi vill aktivt och konkret främja förverkligandet av jämställdhet inom idrotts- och motionsverksamheten. Ett bra exempel på beslutsfattande är Olympiska kommitténs utbildningsprogram gällande ledarskap vars målsättning är att få fler kvinnor till ledarposter.
Mikko Salonen, verksamhetsledare
I samband med den allmänna samhälleliga utvecklingen har det inom idrotten uppstått ett behov av en mera ansvarsfull verksamhet. Jämställdhet mellan könen är en central del av detta ansvar. Det finns fortfarande ett stort behov att främja jämställdhet mellan könen på idrottsfältet – speciellt inom ledningen och träningen, i attityderna gentemot kvinnors idrottsutövande samt i talsätt.
Päivi Aalto-Nevalainen, utbildnings- och kulturministeriets kulturråd
Utbildningsprogrammen är bara ett sätt att främja kvinnors väg till beslutsfattande poster, men samtidigt behövs det också göras förändringar i strukturerna. I organisationer och föreningar kan förändringarna betyda att man t.ex. på nytt ser över de egna reglerna, tillfälligt tar i bruk könskvotering, har en öppnare rekrytering av styrelsemedlemmar eller handplockar potentiella kandidater.
”En central uppgift hos utbildnings- och kulturministeriet just nu är att förbereda bidragskriterierna för organisationer som främjar motion och idrott. Som en del av detta kommer även jämställdhet att tas i beaktande. Det är viktigt att i samarbete med idrottssamfunden utveckla verktyg och möjligheter till att utveckla kompetens i att främja jämställdhet. Målsättningen skall vara att jämställdhet mellan könen förverkligas i både möjligheter och i slutresultaten, säger Aalto-Nevalainen.”
Jämställdhetsarbetet är inte en kvinnofråga, utan alla behövs i det. Arbetet händer inte av sig själv utan kräver resurser och utbildning på alla nivåer. För att den finska föreningsverksamheten skall förbli livskraftig, bör den erbjuda verksamhet, som så många som möjligt känner som sin egen. Människor vill binda sig till gemenskaper som befrämjar jämställdhet.I en bra atmosfär får olika människor och olikt kunnande uppskattning och utrymme. Genom det skapar föreningen ett tryggt utrymme för var och en.
– För att uppnå jämställdhet inom idrotten krävs det åtgärder av flera parter. Bland annat finns det lagstiftning som bör ändras, i olika grenar vore det bra att granska ifall olika kön har likvärdiga förutsättningar, media och sponsorer har inflytande, men det har också föräldrar och idrottarna själv. Därtill vore det bra att representationen i idrottskretsarnas beslutsfattande organ vore mer jämställd. Det är även klart att attityder inom idrotten bör och skall granskas kritiskt. Det här kan vi alla påverka.
Thomas Blomqvist, minister
Hur ser du idrottens situation från ett jämställdhetsperspektiv?
Idrotten har gått mot en mer jämställd riktning, vilket är en bra sak. I Finland finns ändå ännu strukturer och attityder som försvårar människors och idrottares jämställda bemötande, motivation och framgång.
Vilka är de väsentliga sakerna som bör fås i skick?
För att uppnå jämställdhet inom idrotten kräver det åtgärder av flera aktörer. Bland annat finns det lagstiftning som bör ändras, i olika grenar vore det bra att granska att har alla kön likvärdiga förutsättningar, media och sponsorer har inflytande, men de har också föräldrar och idrottare själv också. Därtill vore det bra att representationen i idrottskretsars beslutsfattande organ vore med jämställd. Det är även klart att attityder inom idrotten bör och skall granskas kritiskt. I detta kan vi alla påverka.
Mer information:
Elina Laine
ansvarschef/Hållbarhetschef
0405916835
elina.laine(a)olympiakomitea.fi
Anne Ahlefelt
projektledare, På samma linje -projekt
050 3733120
anne.ahlefelt(a)luckan.fi
Finska pressmeddelandet 8.10.2020 https://www.olympiakomitea.fi/2020/10/08/kohti-tasa-arvoisempaa-liikuntaa-ja-urheilua/?fbclid=IwAR3ZzRIINhHGVk4GZL0_fJVxnamouaU-caR6ekcIUD1vbgN5VkZ5gamnFwA
Källor
LIKES ja KIHU 2019: Tasa-arvo valtakunnallisissa ja alueellisissa liikuntajärjestöissä
Opetus- ja kulttuuriministeriö: Liikunta ja tasa-arvo 2017
Kategorier:
Allmänt