Lunchsamtal om anpassad motion tillsammans med Lotta Nylund

Erbjuder din förening anpassad motion och tillgängliga idrottsplatser för personer med en funktionsnedsättning? Vad kan föreningar göra för att främja att alla känner sig välkomna och har möjlighet att delta i verksamheten? Detta och mycket mer har vi diskuterat tillsammans med Lotta Nylund, projektledare för “Vi också”-projektet hos Finlands Svensk Idrott. Temat för månadens lunchsamtal är anpassad motion och tillgänglighet inom idrotten.

Nylund har själv en lång bakgrund av olika idrotter. Hon har hållit på med många olika grenar och beskriver också sig själv som en allätare inom idrott. När hon var yngre höll hon på med bland annat skidåkning, fotboll och innebandy. Som lite äldre började hon ändå sakna en gren där hon helt kunde nolla huvudet utan att tänka på något, så valet föll på boxning. Trots att Lotta var på toppnivå i thaiboxningen så har hon aldrig tävlat i grenen, utan hon saknade bara den hårda träningen. På senare år har hon njutit av motion utomhus, såsom cykling, utegym och simning, mest tack vare coronan.

Nylund har alltid velat ta hand om människorna runt sig, vilket hon också blivit van med ända sedan barndomen. Det här är också en orsak varför hon ville börja jobba med anpassad motion. Hon studerade till idrottsinstruktör i Helsingfors, varefter hon jobbat både i Åbo och Helsingfors med olika verksamheter kring anpassad motion och tillgänglighet inom kommuner. För tillfället jobbar hon hos Finlands Svenska Idrott och vill främja anpassad motion inom föreningar.

“De finaste minnena är när jag talat med någon som behöver hjälpmedel, och hjälpt personen att skaffa detta, och sedan får en bild en tid senare på ett glatt ansikte på någon som cyklar i skogen med sitt hjälpmedel. Det är härligt att se.”

Vi också-projektet

Nylund är projektledare för projektet “Vi också” vilket strävar till att främja anpassad motion i svenskfinland. Målsättningen är att ge kunskap så att föreningar skulle öppna dörrar för en större mångfald i verksamheten, såsom personer med funktionsnedsättning, sjukdom eller annan anpassning. Därtill strävar projektet också till att få fram mera paraidrottare från svenskfinland. Svenskspråkiga är klart underrepresenterade inom paraidrotten jämfört med finskspråkiga. Nylund tror att en stor orsak till detta är att information på svenska helt enkelt inte finns. På finska finns nämligen betydligt mera verksamhet, den är betydligt mera utvecklad. 

“Projektet startades för att det finns ett stort behov av anpassad motion på svenska. Den har blivit lite bortglömd, ingen har riktigt tagit i trådarna för det. Genom projektet försöker vi alltså få ut information på svenska samt kunskap kring att det finns möjlighet att bli paraidrottare.”säger Nylund.  

Terminologi

Det finns många olika termer inom anpassad motion, så som handikapp, funktionsnedsättning, funktionsvariation, CP och så vidare. Det kan vara svårt att veta vilka termer man ska använda, och det är inte heller glasklart vilken term man ska använda, utan det beror lite på situationen. Handikapp och funktionsnedsättning betyder i princip samma sak, medan funktionsvariation används parallellt med dessa begrepp. Nylund poängterar också att funktionsvariation i princip är något som vi alla har.

“Med anpassad motion avses personer med sjukdom, funktionsnedsättning eller sociala faktorer som kräver extra anpassning. Det handlar om sådana människor som inte bara kan gå med i en grupp som kommunen ordnar, utan behöver kanske lite mer information, anpassade rörelser eller liknande.”

“Det viktigaste att vara medveten om är att om du talar med någon med en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning, och personen själv vill bli kallad “att jag har ett handikapp” så är det personen själv som bestämmer vilken term som man använder, även fast du själv hellre kanske skulle använda nedsättning.”

Anpassad motion i kommuner

Nylund jobbade flera år med anpassad motion i kommuner, och något som hon ansåg som intressant var att motionsansvariga inom kommunen ofta inte visste vad det fanns för anpassade grupper inom kommunen. För att utveckla detta berättar Nylund att de gjorde broschyrer dit de samlade information kring anpassad verksamhet. Detta bidrog till att föreningar med sådan verksamhet fick synlighet och människor fick mera information om var det finns tillgängliga verksamheter. Dessa broschyrer kunde sedan användas på till exempel kommunens hälsocentraler.

Något som kommuner kan göra för att främja den anpassade verksamheten är att kartlägga idrottsplatserna och informera kring var det finns tillgängliga idrottsplatser. Till exempel Finlands paralympiska kommitté samt invalidförbundet har båda experter som kan kartlägga idrottsplatser, varefter man får en utförlig rapport kring nuläget samt vad som kunde göras för att göra det mera anpassat. Detta kan göras både på idrottsplatser inomhus och utomhus. Till exempel många naturstigar är idag anpassade för rullstolar, och kommuner kan också erbjuda hjälpmedel som till exempel rullstol med tjockare däck eller terrängrullator.

Anpassad motion inom föreningar

Nylund menar att många föreningar kanske är lite rädda att börja utveckla anpassad motion, eftersom de tror att de inte har tillräckligt med resurser. Men Nylund uppmuntrar alla att utbilda sig åtminstone lite grann kring ämnet, eftersom rätt kunskap räcker längre än pengar. Redan med hjälp av rätt kunskap kan man göra små förändringar för att främja anpassad motion. 

Det bästa föreningar kan göra är att utbilda ledarna. Redan då kan man anpassa på något sätt. I mån av möjlighet är det också fint om man kan göra kartläggningar av idrottsplatserna. 

“Det bästa tipset är att istället för att skriva att alla är välkomna, att göra en beskrivning av hur idrottsplatsen ser ut, en tillgänglighetsbeskrivning. Till exempel genom att filma hela vägen från parkeringsplatsen till till exempel idrottsplatsen, läktaren eller omklädningsrummet. Och att också i textform beskriva till exempel hur lång sträcka det handlar om, var finns rampen och hur bred den är. Då kan användaren själv bedöma om man kan komma eller ej, istället för att tro att man är välkommen och sedan inse att man inte var det, eftersom det endast finns trappor.”

Information om hur man skriver dessa beskrivningar finns på Finlands Svenska Idrotts hemsida HÄR.

TIllgänglighet inom idrotten

Forskning visar att tillgängligheten påverkar bland annat möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i verksamheten. År 2020 publicerade Finlands Paralympiska Kommittén kartläggningen Liikuttaako där både föreningar och personer med funktionsnedsättning deltog. Enligt kartläggningen ordnar 66% av föreningarna paraidrott, anpassad motion eller har medlemmar med funktionsnedsättning som deltar i deras verksamhet. Av unga personer med funktionsnedsättning är 69% intresserade av att delta i föreningsverksamheten, medan endast 37% sedan deltar. Vad tror Nylund att denna låga deltagarprocent beror på?

“Att man inte känner sig välkommen. Det finns till exempel inte mångfald på bilderna eller platserna är inte tillgängliga, att man helt enkelt inte kommer in.

Ledaren måste också kunna ta emot och bemöta personer med funktionsnedsättning som vem annan som helst. För detta behövs igen mera kunskap.”

Största delen av de som svarade i undersökningen var dock finskspråkiga, och därför gjorde Finlands Svenska Idrott en liknande undersökning för svenskspråkiga. Tyvärr svarade bara 18 stycken på undersökningen, men på basen av dessa så har 38% av föreningarna personer med funktionsnedsättning med i verksamheten.

“Anpassad motion för svenskspråkiga är lite mera i startgropen än vad det är på finska. Det behövs mera utbildning och mera information. Det finns svenskspråkiga föreningar som redan jobbar jättefint med anpassad motion, men överlag är det mera utvecklat på finska.”

En materialbank med information och material kring anpassad motion och paraidrott har nu publicerats på Finlands Svenska Idrotts hemsida. Där finns många olika teman såsom till exempel tillgänglighet, hjälpmedel, finansiering, målgrupp och terminologi. Det finns också information om hur man kan starta anpassad verksamhet, samt olika tips hur man med små förändringar kan göra verksamheten mera tillgänglig. Finlands Svenska Idrott erbjuder material både digitalt och fysiskt, och man kan kostnadsfritt beställa fysiska material till den egna föreningen. Förutom att bekanta sig med dessa så uppmuntrar Nylund också att delta i olika utbildningar.

Lunchsamtalet ingår i en filmserie inom temat hållbar idrott producerat av Finlands Svenska Idrotts projekt Barn och unga på samma linje. Samtalen leds av Finlands Svenska Idrotts hållbarhetschef Tarja Krum.

Texten skriven av Alexandra Enlund, Praktikant på Finlands Svenska Idrott

Kategorier:
Allmänt