Lunchsamtal Malou Winther Lindholm om hbtqia+ inkludering inom idrotten

Malou Winther Lindholm, som har sina rötter i Danmark, har spelat Roller derby senaste 13 åren. Efter ett flertal försök med att testa på olika idrottsgrenar passade Roller derbyn perfekt. Den här månaden är temat för diskussionen inkludering av hbtqia+ personer i idrotten.

Den är fartfylld, tuff och kräver bra fysik. Om du inte gillar knuffar är de denna gren kanske inte lämpad för dig. Men det är en idrottsgren som är starkt knuten till en värdegrund om allas lika värde och allas rätt att få idrotta. I Roller derby finns inga regler om kön eller hormonnivåer. Här är fokuset på att spela och idrotta. 

Jag har hållit på med sport hela livet, men det har varit ganska svårt att hitta en gren där jag verkligen känner att jag vågar vara mig själv. När jag väl hittade Roller derbyn så fastnade jag verkligen för den.

Roller derby har sin början i 1930-talets USA. Då hade spelplanen lutande golv och publiken satt ovanför och tittade ner på de rullskridskoåkande spelarna. Då handlade det mera om fart i matcherna men så småningom utvecklades grenen till att bli en allt mer kontaktsport. Lagen bestod då av både män och kvinnor som spelade mot varandra. På 70-talet började dock Roller derbyns popularitet att avta. 

På 2000-talet var det ett gäng kvinnor i Texas som som tyckte att det här är en alltför häftig gren att låta gå till glömska. Då började man utöva grenen på platta banor istället för att behöva bygga upp specialkonstruerade banor. 

Vad är Roller derby? Se video:

Det nya lyftet fick snabb spridning och det började uppstå allt fler lag. Då fokuserade Roller derbyn väldigt mycket på att skapa ett utrymme där kvinnor får ta plats och ska höras. Det fanns regler på att en viss procent av styrelser måste bestå av kvinnor. 

• Det var inte så att män inte fick delta, men de fick inte ta all plats. De ville skapa ett ställe som kändes bra för kvinnor, utan förväntningar på att se ut eller vara på ett visst sätt. 

Idag har Roller derbyn utvecklats från att ha varit en kvinnofokuserad gren till att vara en gren som välkomnar alla oberoende av bakgrund, kroppsform, sexuell läggning eller könsidentitet. Idag anses Roller derbyn vara en föregångare bland idrottsgrenar med stort fokus på inkluderingsfrågor. 

Inkluderingspolicy 

Den internationella huvudorganisationen Women’s Flat Track Derby Association (WFTDA) har en inkluderings­policy, så att personer av alla kön och identiteter ska kunna vara med. Även spelare som står på hormonbehandling ska inkluderas. I policyn kommer fram bland annat att spelarens identitet och pronomen i största möjliga mån ska respekteras.

Om vi t.ex. har listor med olika lags deltagare så finns endast namn uppräknat. Inga kön eller pronomen. Men alla får ta ställning till vilket pronomen de använder. För en del kan detta vara något som de aldrig ens behövt tänka på. Men denna fråga är bra att ställas inför. Vilket pronomen vill jag att andra använder för mig? Vilket pronomen vill de andra att jag använder för dem?

Roller derbyns tränare är medvetna om inkluderingspolicyn och detta syns bland annat genom att idrottarna aldrig delas in i kategorierna flickor/kvinnor och pojkar/män. Winther-Lindholm pratar själv om “spelare” eller använder namn för att undvika att använda fel pronomen på en person. 

Om jag inte använder pronomen så blir det så himla lätt. Alla är inkluderade och alla känner sig bekväma. Om jag pratar direkt med personen och vet personens pronomen så använder jag det. Annars använder jag namn eller spelare som hänvisning till personen. 

Även spelkläderna ska vara okönade och inte indelade i dam eller herrmodell. Det används andra ord för att undvika att skapa bilden av tvåkönsnormen. Det är ett sätt att undvika att konstiga situationer uppstår där en person som identifierar sig som kvinna måste välja herrkläder för att de ska passa. 

Vi pratar väldigt mycket om dessa saker. Vi vill att alla ska känna sig bekväma. Roller derbyn ska vara som ett andra hem att komma till. Om det är någon som säger att jag är trans eller det här är mitt pronomen, då stödjer vi personen och visar att vi vill det bästa för personen. 

Homofobi och transfobi inom idrotten

År 2019 publicerades resultatet av den första EU-omfattande undersökningen baserad på direkta erfarenheter från hbtqia+-personer inom idrotten. Undersökningen visar att homo- och transfobi inom idrotten är omfattande och påtaglig. I den undersökningen anser 90 % av respondenterna att homofobi och särskilt transfobi är ett problem inom idrotten. 

Samma undersökning visar att 33% undviker att öppet berätta om sin sexuella läggning eller könsidentitet i samband med sitt idrottande och hela 20% har avstått från att delta i idrott på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. 

Vad väcker det här för tankar hos dig?

Jag är ju inte förvånad. Jag kommer ju själv ihåg när jag på 90-talet höll på med sport. Om någon tyckte en var konstig så var det fritt fram att få uttrycka det. Det är så jobbigt att vara i en lagidrott och vara orolig över att om man vågar vara sig själv så det risken att de att slänger ut mig. I ett lag där man göra saker tillsammans behövs stödet från hela laget för att kunna ge allt. Men om man tvingas hela tiden att hålla något inne, så spenderar man så mycket energi på det. 

När tävlingsidrotten i sin struktur bygger på ett antagande om att det bara finns två kategorier av kön, leder detta till exkludering av dem som inte passar in i kategorierna flicka/kvinna eller pojke/man. Ickebinära riskerar att aldrig passa in i den könsuppdelade idrotten och måste alltför ofta välja bort idrotten eller idrotta utifrån vad som är möjligt i stället för utifrån vad som verkar roligt.

Förutom exkludering kan könsuppdelningen även orsaka ojämställdhet mellan könen, eftersom vi ofta agerar enligt stereotypa förväntningar på flickor och pojkar och bemöter dem på olika sätt.

Det är så synd när vi strävar efter att ha de bästa idrottarna, de bästa lagen, och de bästa som ska representer vårt land. Men ändå så saboterar man för dem som eventuellt kunde vara de bästa. Du platsar så länge du ser ut på ett visst sätt, pratar på ett visst sätt, älskar en viss person. Det är helt vansinnigt. Det är så tungt att hela tiden vara den personen som ska vara stark och stå emot fördomar. Jag fattar många väljer att sluta idrotta. 

Tack vare att Roller derbyn uttryckligen inkluderara binära och ickebinära transpersoner, har det också visat sig att Roller derby är en idrott som har mycket mångfald. 

Vad skulle du hälsa åt minoriteter som känner att idrotten inte passar dem?

Det är inte du som måste ändra världen. Världen kommer att förändras, det går bara långsamt. Om du hittar en person som du känner att den här personen kan göra något så uttryck det till personen. Säg till hen att du kanske skulle vara intresserad av att vara med här. 

Lunchsamtalet ingår i en filmserie inom temat hållbar idrott producerat av Finlands Svenska Idrotts projekt Barn och unga på samma linje. Varje månad släpps ett nytt samtal med en inbjuden gäst. Samtalen leds av Finlands Svenska Idrotts hållbarhetschef Tarja Krum. 

Kategorier:
Allmänt