LIITU 2024: Resultaten publiceras idag – Finlands Svenska Idrott oroas av ojämlikhet i barns och ungas fysiska aktivitet

De färska resultaten från LIITU 2024 publiceras idag och ger en bred översikt över barns och ungas fysiska aktivitetsvanor i Finland. Undersökningen omfattar barn och unga i åldern 7–20 år och följer regelbundet upp deras motionsvanor, idrottsdeltagande och attityder till fysisk aktivitet. Finlands Svenska Idrott ser med oro på de tydliga skillnader som fortfarande påverkar barns och ungas möjligheter att vara fysiskt aktiva – särskilt de som hänger samman med socioekonomisk bakgrund, bostadsort och härkomst.

Att endast en tredjedel av barn och unga i åldern 7–20 år når de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet är fortfarande oroväckande – särskilt eftersom andelen fysiskt aktiva minskar ju äldre barnen blir. Samtidigt visar LIITU 2024 tydliga tecken på ojämlikhet: alla barn och unga har inte samma förutsättningar att leva ett aktivt liv.

Till exempel visar resultaten att barn från familjer med högre socioekonomisk status uppnådde den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet i betydligt högre utsträckning jämfört med barn från familjer med lägre socioekonomisk status. Barn och unga från familjer med god ekonomi rör på sig mer, har kortare skärmtid och upplever sin funktionsförmåga som bättre än de med sämre ekonomiska förutsättningar. Var fjärde barn i ekonomiskt utsatta familjer äger inte ens en cykel. Begränsade ekonomiska resurser och föräldrarnas lägre utbildningsnivå minskar också möjligheterna att delta i organiserade fritidsaktiviteter.

Förutom socioekonomiska faktorer är det tydligt att ungdomar med funktionsnedsättning, de som bor på landsbygden samt ungdomar med utländsk bakgrund är de som ofta möter hinder för att vara fysiskt aktiva. Barn och unga med funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva, deltar mer sällan i föreningsidrott och möter oftare hinder för att påbörja en idrottshobby. Ungdomar som bor i städer är mer aktiva och deltar i idrottsföreningsverksamhet i större utsträckning än sina jämnåriga på landsbygden, där tillgången till fritidsaktiviteter är begränsad och upplevda hinder för fysisk aktivitet är större. Dessutom är ungdomar med utländsk bakgrund överrepresenterade bland de som rör på sig för lite, och rapporterade oftare hinder för fysisk aktivitet än ungdomar med finländsk bakgrund.

Hur kan vi då skapa förutsättningar för att alla barn, oavsett bakgrund, ska kunna nå
de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet?
-“Vi måste inse att barn har rätt till rörelseaktiviteter och en hälsosam uppväxt enligt FN:s barnkonvention och då måste de här resultaten leda till åtgärder för att garantera barn en likvärdig möjlighet till motion och rörelse. Idrottsföreningar måste bli bättre på att integrera barn med invandrarbakgrund i sin verksamhet och kommunen kan stödja med handledning och uppsökande verksamhet för att få barn att hitta till dessa fritidsaktiviteter. Vi måste hålla kostnaderna låga för barns deltagande i idrottsverksamhet genom att kommuner och städer till exempel subventionerar hyran för idrottshallar för dessa grupper. Finlandsmodellen borde etableras fullt ut, speciellt på glesbygden, där långa avstånd annars kan hindra barn från att delta i organiserad idrottsverksamhet. “ säger Henrika Backlund, generalsekreterare på Finlands Svenska Idrott.

Kategorier:
Allmänt