Hur ser framtiden ut för sportskytte? Joni Stenström om sin nya roll som verksamhetsledare för Svenska Finlands Sportskytteförbund.

Jag är Joni Stenström, 30 år, född och uppväxten i Ekenäs, numera Åbobo. Jag var en del av gevärsskyttelandslaget 2013 till 2021. De senaste tre åren har jag jobbat som landslagstränare för det finländska gevärsskyttelandslaget. Till min utbildning är jag Politices magister inom statskunskap och yrkestränare. Jag har precis börjat som ny verksamhetsledare för Svenska Finlands Sportskytteförbund.

Mängden utövare minskar inom skyttesporten i Finland för varje år som går, det

reflekterar sig också över det finlandssvenska sportskyttefältet. Det finns en hel del jobb att göra för att öka intresset för sportskytte. Vi kan inte ha för många utövare och som tur är skytte som sport mycket inkluderande, du kan till exempel ta upp skytte som din hobby som 7-åring eller 60-åring.

I och med att det finlandssvenska och finska skyttefältet har tappat medlemmar

generellt, behövs det göras en granskning över att vad vi kan göra för att väcka intresset för skyttesporten igen. I detta arbete behövs föreningarnas hjälp. Jag är mycket intresserad av att höra vad föreningarna har att säga och jag tar mig gärna ut på fältet för att få en bättre bild av hurdan verksamheten i föreningarna är så att jag får en bättre helhetsbild över hur SFS-verksamhet skall ledas. Samarbete mellan olika föreningar och aktörer är en sak, som förstås kommer att vara oerhört viktig.

I dagens samhälle kämpar alla om synlighet. Synligheten på olika plattformar och sociala medier är viktiga och i en tid var de flesta människorna får sin information från olika flöden och bubblor, så måste vi också försöka finnas där och kämpa om vår plats. Utan synlighet så kan det vara att många som kunde vara intresserade av skytte inte hittar till grenen. Det finns otaliga exempel på människor som jag har talat med som skulle vara intresserade av att prova på skytte, men de har ingen aning vart de ska vända sig.

I och med sommarens OS i Paris var skytte ganska mycket på tapeten i sociala

medier, inte minst Turkiets Yusuf Dikec som fick jättemycket synlighet. Dikec, en mycket framgångsrik pistolskytt väckte uppmärksamhet med sitt sätt, han såg ut som vilken som helst medelåldersman som kan komma emot på gatan när han stod och tävlade om OS-medaljer. Detta väckte också uppmärksamhet i Finland och Svenskfinland, folk frågade mig att var kan man prova på luftpistolsskytte, för det verkar så ”coolt”. Dessa stunder måste vi som skyttefamilj ta vara på, momentum är alltid till för att utnyttjas.

Vi ska vara stolta över vår hobby och alla kan vi göra någonting för att öka synligheten. Vad gör vi med alla skjutbanor som regeringen lovar om vi inte har utövare? Det är dags att ta vara på de utövarna och föreningsaktiva vi har och börja jobba för att få nya.

Kategorier:
Allmänt