En hållbar samhällsutveckling sker genom förebyggande arbete

Med utgångspunkt i en hållbar samhällsutveckling är det nödvändigt att människorna mår bra, är friska, känner sig delaktiga och är nöjda med sitt liv. Det finns idag en lagstiftningsmässig grund för att i kommunen gynna invånarnas hälsa och välbefinnande samt skapa möjligheter för motion och idrott.

Idrottsrörelsen och föreningsarbetet är en grundrättighet och en central livgivande faktor i kommunerna. Motion, idrott och även kultur är livsviktiga faktorer när det gäller att bygga upp en meningsfull vardag för båda unga och gamla.

Det är ett faktum att den fysiska aktiviteten har minskat bland befolkningen vilket yttrar sig i sämre kondition, övervikt och det faktum att olika livsstilssjukdomar har blivit allt vanligare.

Tyvärr är det svårt att mäta ekonomiska effekten av de satsningar som görs på idrott och kultur men all forskning visar att aktiva människor är friskare människor. Friskare människor betyder lägre sjukvårdskostnader. Lägre sjukvårdskostnader ger pengar till annat.

Det är därför förvånande att den mångomtalade landskapsreformen inte innehåller några som helst incitament som skulle gynna satsningar, preventiva hälsofrämjande åtgärder från kommunerna. Landskapsreformen hör till de mest genomgripande reformerna inom kommunsektorn i Finland någonsin.

Landskapens uppgift blir att följa befolkningens hälsa

Enligt regeringens riktlinjer svarar landskapen för social- och hälsovården, räddningsväsendet, miljö- och hälsoskyddet, regionutvecklingsuppgifter och näringsfrämjande, styrningen och planeringen av områdesanvändningen samt främjande av landskapens identitet och kultur.

Som en uppgift nämns också ”Främjande av kultur, kompetens/utbildning och idrott”. Landskapens uppgift blir att följa befolkningens välfärd och hälsa, och därmed strategiskt och sektorsövergripande leda arbetet med att främja välfärden och hälsan.

Det är ändå kommunen som är den huvudsakliga aktören i framtiden när det gäller att främja välbefinnande, hälsa, motion och idrott.

Detta samtidigt som kommunernas ekonomiska möjligheter till satsningar på hälsofrämjande miljöer och aktiviteter kan minska. Om dessutom inga tydliga ekonomiska vinningar finns att få för att man har en frisk befolkning i kommunen blir satsningarna politiskt svårmotiverade.

Beslutsfattare måste förstå vikten av arbetet som görs i föreningarna

Detta gör att tredje sektorns arbete, föreningsarbetet, blir ännu viktigare än idag om landskapsreformen drivs igenom. Samarbete mellan sektorerna och speciellt mellan den offentliga och tredje sektorn kan förväntas bli allt viktigare. Ser man det positiva kanske reformen innebär att närdemokratin stärks och viljan att engagera sig ökar.

Risken för det motsatta är dock uppenbar. Vi måste ha beslutsfattare som förstår vikten av det förebyggande arbetet som görs inom förenings-, frivilligarbetet och vilken enorm ekonomisk nytta den har för samhället.

Ulf Stenman
Styrelseordförande
Finlands Svenska Skidförbund r.f.

Kategorier:
Allmänt