Bra rutiner när det gäller energiintag är a och o

Diana Haldins intresse för idrottsnutrition och kost väcktes redan under tiden i idrottsgymnasiet i Vörå. Diana led under gymnasietiden ofta av långvariga sjukdomar och hade svårt att förstå sig på orsaken bakom dem. Senare kunde hon dock konstatera att hennes energiintag och återhämtning inte var tillräcklig i förhållande till vad den ökade träningsmängden i gymnasiet krävde. Intresset för kost förde henne vidare in på nutritionsstudier och idag har Diana arbetat som näringsterapeut, både inom primärvården och privat, i 15 år. Som näringsterapeut är hennes största uppgift att skapa förståelse för hur kosten kan påverka hälsa och prestationsförmåga.

Som deltidsanställd vid Vasaregionens Idrottsakademi kommer Diana i kontakt med många idrottare genom föreläsningar och individuell handledning. Enligt Diana har många idrottare som söker sig till henne en specifik uppfattning om vad de behöver hjälp med. Ofta handlar det dessutom om små detaljer och funderingar kring exempelvis kosttillskott.Utmaningen är att försöka bredda perspektivet, för det är nästan alltid den grundläggande kosten som behöver ses över. Att få tillräckligt med energi och bra rutiner när det gäller energiintag är a och o. Om detta inte fungerar har idrottaren ingen nytta av kosttillskott och liknande.

Diana påpekar också att man måste anpassa kosten till ålder och träningsnivå.

En 15-åring kan inte kopiera den kosthållning som en vuxen idrottare på elitnivå har. Detta bör individualiseras och vi måste utgå från var idrottaren befinner sig i dagsläget, vilka behov som finns och vilka målsättningar hen har.

Det är lätt att fastna vid fel och saker som borde förändras i en individs kostupplägg. Men samtalen med idrottarna försöker Diana också lyfta fram det som redan fungerar bra gällande deras kost.

Det är så viktigt att också komma ihåg att berömma och påminna om det som idrottaren gör bra. Det kan handla om att hen tar med mellanmål till träningarna eller att rutinerna fungerar.

Diana vill också föra fram hur mycket vårdnadshavare och tränares attityder till kropp och kost påverkar deras barn och adepter. Hon menar att vuxna inte alltid inser hur stor makt de har att bygga upp ett positivt förhållningssätt till mat och kropp. För även om vänner och sociala medier påverkar ungas uppfattningar om saker och ting, kommer de grundläggande värderingarna hemifrån. Det är därför viktigt att reflektera kring vilken kunskap som vårdnadshavare vill att barnen ska få med sig och ha nytta av även senare i livet.

Så vad är då ett sunt förhållande till kost och kropp?

Jag tror det är viktigt att inte dela in mat i bra och dåligt. Är den grundläggande kosten i skick, fungerar oftast kroppen bra och det behöver inte vara mera invecklat än så. Jag tror inte heller att det är bra att bli för strikt när det gäller kost, utan vi mår bra av flexibilitet. När det kommer till kroppen bör tyngdpunkten vara på välmående och funktion istället för utseende.

Har du några råd när det gäller att förebygga störda ätbeteenden?

Jag önskar att vuxna skulle bli medvetna om hur man pratar om kost och den egna kroppen. Kroppsliga förändringar som sker i exempelvis puberteten är något normalt, så våga adressera det på ett så naturligt sätt som möjligt. Till idrottare vill jag poängtera hur viktigt det är att få i sig tillräckligt med energi. Är energimängden undermålig påverkar det din kropp och prestationsförmåga negativt såväl kortsiktigt som långsiktigt.

Kategorier:
Allmänt Ätstörningar