avsnitt 8: Tillgänglig kommunikation

Tjohej, välkommen med och delta i Vi också – en podcast om jämlikhet. Podcasten leds av Lotta Nylund och Iida Laitila från Finlands Svenska Idrott.  Dagens avsnitt handlar om hur vi genom små förändringar kan göra kommunikationen mera tillgänglig för personer med någon funktionsnedsättning. Som gäster idag har vi Matilda Hemnell, informatör på FDUV som är en intresseorganisation för Finlands svenska personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland. Välkommen med.

Matilda: Tack så mycket. 

• Lotta: Samt Fredrik Lindgren som har en medfödd synnedsättning. Välkommen med. 

Fredrik: Hej, tack för att jag får vara här. 

Iida: Vi tar och börjar med två snabba frågor. Vad inspirerar dig i vardagen eller i ditt arbete? Om Matilda börjar.

Matilda: Vad som inspirerar mig i mitt arbete är att få jobba för mänskliga rättigheter och det är ett meningsfullt arbete. Samtidigt är det inte heller så lätt att veta vad som är just i den specifika situationen, den rätta lösningen. Man får fundera ganska mycket så där analytiskt och fundera hur man ska göra, om man tänker på det här sättet i den här frågan så betyder det att man ska göra i den här situationen. 

• Lotta: Fredrik

Fredrik: Det som inspirerar mig väldigt mycket är att teknologi har gått så långt fram. Det inspirerar mig till att jobba mycket hårdare för nu när det känns som om man kan göra mycket mer självständigt utan att behöva förlita sig på andra hela tiden. Det har vi just nu som inspirerar mig till en stor del för tillfället. 

• Lotta: Och följande fråga: Vilken para idrottsgren skulle du vilja utöva eller prova på och varför? Om Fredrik fortsätter? 

Fredrik: Det är roligt att du frågar det nu för det är faktiskt så att jag har tillsammans med några andra synskadade kompisar börjat starta ett mål bollslag så vi håller på att försöka att bli mer professionella innan det eftersom det inte finns ett finlandssvenskt målboll slag för tillfälle. Så därför har vi bestämt vad vi ska satsa på det nu och börjar spela lite på skoj så att det kommer att bli riktigt spännande. 

• Lotta: Så alla sponsorer som lyssnar, så. ta kontakt med

Fredrik: Hör av till mig så ska vi diskutera saken vidare.

Matilda: Ja, det här är ju en fråga som genast avslöjar att jag inte är så jätteinsatt i idrott överlag. Inte så mycket i paraidrott heller. Men om jag allmänt tänker sådär överlag är jag inte så mycket för lagidrott eller tävlingsidrott men det som jag tycker om så är att röra på mig mycket i naturen. Så det  jag här och kanske ändå vill lyfta fram är vikten av att det också finns vandringsleder och sådant som är tillgängliga. Det finns det ju. På vissa håll så finns det också jättefina hjälpmedel för att röra sig ute i naturen. 

Fredrik: Du kan ju fundera på att testa på det här med att åka tandemcykel med en sådan här ögonbindel för det har vi testat på som synskadade åtminstone.  

Matilda: Jag vet inte om jag antar den utmaningen. 

Fredrik:  Jag säger så mycket att man är ju inte själv den som styr när man är synskadad.

• Iida: Idag ska vi tala om tillgänglig kommunikation som faktiskt gynnar oss alla. I korthet innebär det att så många som möjligt, så lätt som möjligt kan ta del av informationen. Det kan handla till exempel om hurudant format eller på vilket språk informationen finns till förfogande eller om personen kan överhuvudtaget hitta informationen, till exempel fysiskt på plats eller på nätsidan.

• Lotta: Vad betyder tillgänglig kommunikation för er och hur syns den er vardag? Fredrik kan börja. 

Fredrik: Det är inte den lättaste frågan att svara på själv tycker jag för att det är svårt att säga vad tillgänglig kommunikation är för andra. Men för mig så är det viktigaste kanske nog det att om kommunikationen på ett sådant sätt så att jag förstår vad det handlar om. Då jag anser att den är tillgänglig för mig. Om jag får möjlighet att ta åt mig informationen så är det tillgänglig kommunikation för mig åtminstone.

• Lotta: Hur blir det  att det är tillgängligt för dig? Vad är viktigt?

Fredrik: Till en stor del genom att man tänker på vilken sorts information man ger ut. Om jag kommer till ett nytt ställe till exempel och frågar vad ligger till exempel en toalett. Det är kanske inte det bästa för mig som är synskadad att någon pekar och säger: ”Ditåt”. Det är inte tillgängligt över huvud taget för mig. Det är ett tecken på bristfällig tillgänglig kommunikation å mina vägnar åtminstone.  Så tydlig kommunikation. Var helst klar och tydlig med allt vad man säger helst. Det är det viktigaste.

• Lotta: Tack. Vad tänker Matilda?

Matilda: Jag tänker att tillgänglig kommunikation är lättförståelig. Tydlig information är lättförståelig, som så många som möjligt kan ta del av. Dels att man över huvud taget kan ta in den. Till exempel på webben är att någon över huvud taget kan läsa vad som finns på webben. Men sen också att förstå det där innehållet. 

• Lotta: Hur syns det i din vardag då? Du jobbar som kommunikatör på FDUV. Känner du att det är helt vardagligt?

Matilda: Ja, jag tycker nog att det är en väldigt central del av mitt arbete. Eftersom vi har i vår målgrupp personer med intellektuell funktionsnedsättning eller liknande funktionsnedsättning så är det väldigt mycket den här kognitiva tillgängligheten som vi har fokus på. Just att det ska vara lätt att förstå och inte bara innehållsmässigt utan också att det är tillräckligt luftigt och tydliga rubriker och mellanrubriker. Och radar upp information får man gärna använda punktlistor och så här.

Också det visuella, och då tänker jag inte att det ser snitsigt ut eller så utan uttryckligen att den där strukturen är tydlig och luftig.

• Lotta: Okej. 

Fredrik: Jag tänker också själv att den tillgängliga kommunikationen kanske inte syns lika bra som när den inte är tillgänglig. Vad tänker du på det perspektivet? 

Matilda: Ja, att det inte syns då när det är tillgängligt? Ja, det är faktiskt på det sättet som jag talar till mina kollegor om vikten av att vi ska vara så tydliga som möjligt i vår kommunikation, så kan de ju också ibland tänka sig att: “Ja men månne upplever de att vi liksom lite dum förklarar dem genom att vi förklara så mycket?”. Har du själv någonsin reagerat på att den här informationen du får skickat till dig, alltså att den är för tydlig? Det gör man ju inte, utan då är man bara tacksam. Sedan då när det är svårt att förstå eller liksom navigera i den där information-massan eller något sånt, är det just då som man reagerar. Men men jag vet ju också när det kommer till webbtillgänglighet som många av de tillgänglighetslösningar som är jätteviktiga, så syns inte för den vanliga kanske användaren. 

• Lotta: Så det osynliga för andra. 

• Lotta: Okej, hur är hjälpmedel och använder ni då i vardagen? Både du, Matilda, på arbetet, är det något hjälpmedel som som behöver för att till exempel testa då webbsidor eller någonting sånt och sen Fredrik? Vad är dina hjälpmedel? 

Fredrik: Kort sagt, liksom den orsak att jag använder ordet funktionshinder i stället för funktionsnedsättning eller funktionsvariationer för att jag själv bokstavligen ser det så som att min syn hindrar mig från ett av vissa saker. Men det säger ju inte att det är oöverkomliga hinder, men det hindrar mig till en viss del åtminstone. Som svar på vilka hjälpmedel jag använder, använder jag mig förstås av en vit käpp och för att navigera mig inom storstäder, till exempel här i Helsingfors. Där kan man ju säga att det är viktigt då, att alla gator anpassade med en tillgänglig kommunikation för min käpp. Men sen använder jag mig också av min smart telefon för att kunna komma åt mina e-postmeddelanden och att ta kontakt med mina vänner som jag kanske inte ser hela tiden. När man också går omkring på gatan och man är synskadad, så ser man ju inte allt som kommer emot. Det inkluderar också vänner som är runt och kring. 

• Lotta: När du säger smart telefon, använder du en annorlunda telefon som till exempel jag? Eller använder du en helt vanlig telefon med lite anpassad? 

Fredrik: Det jag använder mig själv är en helt iPhone telefon eftersom teknologin har utvecklats så pass mycket nu, så att en person med en medfött synnedsättning kan använda den nästan helt normalt med vissa hjälpmedel. Till exempel skärmläsaren som är inbyggd i IPhone kallas då voice over och den används för att kunna läsa text och syntolka bilder. Det har utvecklats väldigt mycket sedan den tid som jag varit i skolåldern. 

Matilda: Det är nog jätte fascinerande den här utvecklingen, det är superfint

• Lotta: Jag kan tänka mig det ger en mer inkluderande känsla, då man inte behöver ha ett hjälpmedel som man behöver söka med katter och hundar för att få, utan som alla andra köper i butiken och så får man anpassa dem enligt dina behov 

Fredrik: Det är mycket enklare att anpassa än det var för typ 20 år sedan. Då när jag gick i grundskolan hade jag bara en stationär som var insatt i ett hörn så jag var ju inte en del av klassen, men i dagens läge kan jag vara en del av mängden också och sitta på vilken plats jag vill i en skola eller i en arbets sal. Som sagt de har vi utvecklats mycket på senaste tiden. 

• Lotta: Hur är det med dig Matilda? Använder du något hjälpmedel med det här du arbetar med de här frågorna? 

Matilda: Bordet har en skärmläsare så jag skulle kunna testa våra webbsidor med skärmläsare. Men det har jag inte, eftersom jag inte är tillräckligt kunnig på att använda en skärmläsare. Så det skulle inte riktigt vara ordentlig nytta med det. Men sen finns det ju sådana digitala webbsidor där man kan testa enkelt ens webbsidor eller en respektive sida om hur de uppfyller vissa tillgänglighetskrav, de berättar inte allting, men de kan åtminstone ge en fingervisning att har man gjort vissa saker rätt eller fel. 

Matilda: Och det som jag vill ändå faktiskt påpeka på tal om hjälpmedel, så tycker jag det är jätteviktigt att komma ihåg det att om vi inte jobbar med de här tillgänglighets frågorna och tillgänglighetsanpassade grejerna så hjälper inte hjälpmedel. Så det finns många hjälpmedel. Men för att de ska fungera så behöver man kanske göra vissa av de här tillgänglighetsanpassningar. Så här väldigt konkret kan vi ta som exempel, uttryckligen personer som använder rullstol. Rullstolen är ett hjälpmedel men om det finns trappor eller om det inte finns en hiss eller en ram, så hjälper inte rullstolen. Så det är bra  att komma ihåg att hjälpmedlet i sig hjälper inte alla gånger om inte man har gjort de här tillgänglighets anpassningarna. Jag brukar säga att hjälpmedel gör så att man kommer lite högre upp, närmare den där tröskeln men och sen tillgängligheten handlar om att man sänker tröskeln så att man verkligen kommer över tröskeln. Om man får tala så här väldigt konkret och bildligt men det finns ju förstås många tillgänglighets-trösklar som inte är så konkret att som inte är en konkret tröskel. 

• Lotta: Vem drar nytta av tillgänglig kommunikation?

Fredrik: Jag skulle säga att alla drar nytta av den. Det är hjälp både oss som har en funktionsnedsättning eller en funktionshinder men också också dem som bara rent av vill ha enklare information. Skulle jag säga åtminstone. 

• Lotta: Vad tänker Matilda? 

Matilda: Jag tänker just att det enkla svaret är ju att säga alla men det är också liksom lite onyanserat. Genom den här tillgängliga kommunikationen så når man ju alltså de grupperna som ofta blir utanför och det är därför som det är så viktigt. Att vill vi att alla är med i det här samhället, så då ska vi liksom satsa på den där tillgängligheten. Otillgänglighet leder lätt till en sådan ond cirkel. Alltså personen som behöver tillgängliga lösningar inte kan delta på grund av att det är otillgängligt och sedan när man inte deltar så syns inte de här grupperna som behöver de där tillgängliga lösningar och så börjar vi tänka att det är så marginellt så att det behövs inte och då fortsätter de här otillgängliga lösningarna. Men så många om man lite vill lite nyansera det här att vem som drar nytta av tillgänglig kommunikation så förstås, det finns många personer med funktionsnedsättning men också till exempel invandrare. Eller personer med migrén eller psykisk ohälsa, så drar nytta av just till exempel sådana här att vara tydlig information med lite enklare språk. Så det är sist och slutligen ganska många. 

• Lotta: Varför behöver alla idrottsföreningar tänka på att göra tillgänglig kommunikation? Varför är det viktigt? Har ni någon motivering för det? 

Fredrik: Det var som som vi diskuterade tidigare åtminstone, så var det ju att det hjälper många på ett sätt. Om vi till exempel tar mig som ett prakt exempel, att om jag inte finner vad som händer, hur ska jag få ta åt mig informationen? Då är det viktigt att man för fram kommunikationen på ett sånt, tillgängligt sätt som jag förstår vad som händer eller vad något går ut på. Så tänker jag det i alla fall. 

• Lotta: Tack, hur är det Matilda?

Matilda: Jag skulle gå till de här grundvärderingarna. Varför finns de här idrottsföreningarna eller idrottsrörelsen en överlag till? Och kanske olika föreningarna har lite olika motiveringar och olika värderingar men jag tänker att ändå en stor del av den där värdegrunden är väl att man vill få alla att röra på sig och att vara en del av den där idrottsrörelsen. Om man inte tänker på de där tillgänglighets-frågorna, så utesluter man automatiskt en ganska stor del. Sedan det som jag tycker också att är jätteviktigt för idrottsföreningarna att komma ihåg att det kanske inte bara är de här deltagarna som behöver de där tillgängliga lösningarna. Det kan vara en tränare, det kan vara anhöriga och så vidare. Så att det liksom på riktigt når de här grundvärderingarna som jag tycker att man ska gå. 

• Lotta: : Där är ju som du säger att alla ska kunna delta och kanske ganska mycket också i kommunikationen överhuvudtaget, när man ser att det marknadsförs på idrottsfältet så använder man ordet alla när man marknadsför. Så här för att kunna använda det ordet faktiskt borde man ju också tänka på den här tillgängligheten för att alla ska faktiskt kunna delta och vara delaktiga, oberoende om man då är en idrottare eller utövar hobby verksamhet men också, som du Matilda sa, att någon som kommer på plats för att heja eller någon som vill arbeta i utrymmet.

Matilda: Jag har en son som är aktiv fotbollsspelare och jag är ju inte så insatt i det här med fotboll och jag känner mig de facto ganska många gånger exluderad, i den kommunikation som görs inom föreningen. Det är liksom svårt att förstå vad betyder det här egentligen, för man använder den typen av begrepp som man utgår ifrån att alla kan.

Fredrik: Jag håller helt med här, inom det här med fotboll. Om jag redan ser på en match är jag helt ute och cyklar. Jag vet ju knappt vad som händer om de inte har syntolkning, som det brukar ordnas av Västnyland. Till sådana här hemma fotbollsmatcher, så har vi ofta haft syntolkning. Jag känner mig ändå utanför när folk redan kan reglerna utantill och det vill jag poängtera också det, att jag tror ju inte att någon avsiktligt vill utesluta en grupp men man gör det i misstag, för man tänker inte på de här tillgänglighets aspekterna, då utesluter man någon, fastän man inte vill göra det. 

• Iida: Matilda, du arbetar med tillgänglig kommunikation och lätt språk. Vad är lätt språk och varför är det så viktigt?

Matilda: Lätt språk är lättare språk än allmänt språk och det är lättare vad gäller ordförråd och också den här uppbyggnaden och strukturen på språket är lite annorlunda. Det här ska man inte förväxla med klarspråk, utan lätt språk är ännu lättare än klarspråk. Egentligen har den vissa specifika målgrupper, som t.ex. personer med intellektuell funktionsnedsättning men också äldre personer med minnessjukdomar kan dra nytta av det här också invandrare som inte kan svenskan eller finskan så bra. Man räknar med att det i Finland finns ungefär 750 000 personer som behöver lätt språk. Men som sagt, det är inte helt detsamma som klarspråk. Och jag skulle säga att i all kommunikation behöver man inte sträva till lätt språk. Utan kanske då när man uttryckligen försöker nå de målgrupperna som hör till dem som behöver lätt språk. Men att alltid åtminstone sträva till klarspråk, det säger jag som relevant. Och sen också många av de här reglerna för lätt språk så har man nog nytta av i precis all kommunikation. 

• Lotta: Du nämner där klarspråk, vad är skillnaden på lätt språk och klar språk då? 

Matilda: Det här är just lite förvirrande många gånger för de här orden liknar varandra så mycket. Alltså på finska så finns det selko kieli, det är lätt språk och selkeä kieli eller selkeä yleiskieli. Det är det här klarspråk. Så klarspråk är också det man också säger till myndigheter att de ska sträva efter att använda ett tydligt myndighetsspråk. Medan sen är lätt språk så är det ännu mer noga, att man undviker svåra ord eller om man måste använda ett lite svårare ord så måste man förklara det. Sen har det alltid rak vänster, marginal och frasanpassat radfall som det heter. Så där finns vissa grejer som är olika uttryckligen redan om du tittar i en bok eller ett dokument som är på lätt språk så ser man att strukturen ser lite annorlunda ut. Men man får jättegärna bekanta sig mer om det här lätt språk. Till exempel till FDUV så har LL -center som arbetar med, lätt språk i Finland. Så på LL -centers webb så finns det mera information om det här.

• Iida: Det finns vissa fördomar om att tillgänglig kommunikation skulle kosta mera eller att tillgänglig kommunikation kostar mera. Är det sant? 

Fredrik: Jag tänker mig själv så här att det i princip kostar framförallt också tid. Det tar ju mycket längre tid att anpassa till exempel en hemsida. Och då måste man också tänka på att det är någon som faktiskt ska sätta sig ner och göra det här jobbet och med den lilla kunskap vi har om så här programmering så kan jag säga att det inte är lättast att göra en hemsida tillgänglig fast det man skulle vilja göra det. Så därför tänker jag mig nog att det kostar nog säkert en viss del lite mera. Men samtidigt måste man ju också tänka på det här. Det här priset på tillgänglighet kan vara värt det, så flera kan komma åt det som du som organisation vill ge åt de som kanske är intresserade att delta.

Matilda: Jag skulle kanske säga som så att visst finns det delar av det här som kostar, att få en webbplats tekniskt tillgänglig kan det innebära mera arbete och du kanske behöver hjälp av någon expert. Och om du ska ha en video så att du textar den, så visst kostar det mera eller tar mera tid att göra det. Men förstås, vad har man att vinna med det, som man hela tiden måst fråga sig. Och samtidigt är det nog viktigt att komma ihåg, att om man har vissa av de här grundläggande grejerna t.ex. på en webbplats i skick, så kostar det inte mera att lägga in nya information där och det behöver inte ta speciellt mycket längre  tid. Bara du vet hur du ska göra det, till exempel hur du gör en länk på ett tillgängligt sätt. Att du inte bara länkar eller sätter den där länk webbadressen och i synnerhet om det är en jätte krånglig webbadress eller om du bara sedan tar ordet: “Du kan läsa mera här” och så tar du “här” ordet och gör det till en länk. Det är ett no no, så ska du inte göra. Du gör en tydlig länkrubrik, det här är en tumregel, att länken ska kunna förstås när man tar den ur sitt sammanhang.  

Fredrik: Det här håller jag helt med om, eftersom jag tänker själv på min egen situation för jag använder alltid en sådan här funktion i min skärmläsare som heter ”objekt väljaren”- där du kan skriva vad du söker efter och om någon har bara satt ut en massa länkar där de står att: “Läs här”,  blir det ju bara en lista med en massa här, här, här, här etc. Det fungerar ju inte alls för mig som vill veta var jag hittar den här specifika informationen. 

Matilda: Och just vad gäller länkar, tycker jag att det är bra att komma ihåg hur man säger att huvudlänkar ska skrivas, har att göra med användningen av skärmläsare och den typen av hjälpmedel. Men också om du har någon fysisk funktionsnedsättning, har det svårt med rörligheten. Så om det är jätte små och korta länkar, bara “här”-ordet, så är det svårt att pricka rätt på en skärm. För det är också en tillräckligt stor yta som man kan klicka på så hjälper. Så sådana saker är ju de facto inte alls svåra eller kostar någonting. Och bara du har fått den här informationen. Att varför det ska vara så är det så logiskt och lätt och väldigt, verkligen lätt att tillmötesgå, många människors behov.

• Lotta: Jag tänker mig kanske sen att det bara är kanske en sak som man bara behöver vänja sig med hur man gör ändringar på sitt sätt. Till exempel att sätta länkar på föreningens eller organisationens nätsida och lära sig ett bättre sätt. Så blir det automatiskt och blir inte på det sättet tyngre eller svårare. 

Fredrik: Det är ju som man säger med allt, att övning ger färdighet. Du kommer mycket längre om du satsar på att göra dina hemsida mera tillgängliga för alla. Och då inkluderar det också att skriva bra länkar. 

• Iida: Vad kan det leda till ifall den tillgängliga kommunikationen är bristfällig? 

Fredrik: Det som jag konkret tänker på, det kan leda till många onödiga missförstånd som man lätt skulle ha kringgått, om kommunikationen inte skulle ha varit bristfällig. Då tänker jag att om vi tar det här  exemplet igen, att klicka här. Och jag använder den, använder mig av min skärmläsare och söker efter en specifik plats på sidan. Då betyder det också att jag säkert kommer att, i 9/10  fall, hamna på fel plats innan jag hittar rätt information, vilket leder till onödig frustration. För mig som använder det åtminstone. Det tycker jag åtminstone det som man lätt undviker om, kommunikationen inte bristfällig då. 

Matilda: Jo, jag skulle säga att en del människor inte alls kan ta del av informationen eller åtminstone att de har väldigt svårt att ta del av den. Och det som jag kanske här när vi nämnde också de här, att vem som har nytta av tillgänglig kommunikation, så det som vi inte alls nämnde är alla personer med olika läs- och skrivsvårigheter som det ju finns ganska många av. Och när man läser på webben så gemenemans läsförmågan blir sämre. Så det är ju nog just det här, att fundera på tillräckligt lätt språk och tillräckligt mycket luft på sidorna och en tydlig struktur. Så det hjälper faktiskt så många. 

Fredrik: Jag tänker också att det värsta som händer med bristfällig kommunikation är ju att du kan skrämma bort potentiella kunder, till exempel eller medlemmar när de inte har

möjlighet att komma åt informationen så hur ska de då lita på att de faktiskt blir delaktiga i organisationen eller föreningar/idrottsklubbarna. 

Matilda: Där är ju faktiskt, om man tänker också på, vilken potential det finns inom idrottsrörelsen det här att motverka marginalisering och då vet vi ändå att ganska många människor som riskerar bli marginaliserade så har någon typ av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning- läs och skrivsvårigheter, ADHD och så vidare och och hur viktigt just den här idrotten kan vara för dem. Så då bara liksom att genom att satsa på den där kommunikationen utesluta dem så det är ju bara dumt. 

• Lotta: Vi talade tidigare om tillgängliga webbsidor. Finns det någon webbsida eller någon organisation som kan hjälpa föreningar med att göra mera tillgängligt då man vill ha mera tillgänglig kommunikation på sina webbsidor? Vet ni? Känner ni till? 

Fredrik: Här kan jag då puffa för ett projekt som jag var med i för ett eller två år sedan ungefär och det är i samarbete med Luckan faktiskt. Där de gjorde en hemsida som specialiserade sig på hur man kan förbättra den tillgängliga webbtillgängligheten och där inkluderas mycket tillgänglig kommunikation bland annat syntolkning. Jag tror att lätt språk också var med där till en viss del. Ja, det fanns nog där också och sedan sen också just med teckenspråk för sådana med hörselnedsättning. Så det var mycket intressanta grejer. Jag var faktiskt inne och kollade där Jag rekommenderar varmt alla som vill satsa på tillgänglighet att bekanta sig med den sidan. 

Matilda: Jag tror att den sidan dessutom inte bara har med den här webb tillgängligheten att göra utan det handlar om hur man kan göra kultur mer tillgängligt. Så det tänker jag att många kulturvenemang har ju ändå samma likheter med idrottsrevendemang så att där kan man faktiskt hitta mycket tips. Och sedan vad gäller att de webbsidor och att göra de tillgängliga så finns det bland annat den här webbplatsen tillgänglighetskrav.fi i regionförvaltningsverket i södra Finland tror jag den här tillsynsmyndigheten som ska följa med webb tillgängligheten i Finland och hur lagstiftningen kring det uppfylls.  Så de har en webbplats där det finns en hel del praktisk information också om de här olika standarderna och lagarna och så vidare. Och sen finns det en webbplats papu.net som också hör till Kehitysvammaliitto. De har redan länge jobbat med tillgänglighet och de har sådana här informationssidor om webbtillgänglighet. De har länge haft de på finska och nu har de uppdaterat dem både på finska och samtidigt översatt dem till svenska. Det är ett bra ställe att börja, där det finns samlat information och tips.

Fredrik: Sedan kan man också tillägga att de organisationer som vi understöder och som vi är del av har ju också en del information, kanske inte allt. Genom förbundet Finlandssvenska Synskadade finns det mycket om hur man gör olika evenemang tillgängligare, fastän det finns lite enklare, mera kortfattat information. Men åtminstone rekommenderar att ta en titt där, för där hittar man också andra källor där man kan fördjupa sig i tillgänglighet och kommunikation. 

• Lotta: Vi har talat nu om till exempel det här att man sätter in en länk på nätsidan och hur man kan göra den mera tillgänglig och hur den hittas lättare. Finns det några andra sådana här tips för nätsidor som ni skulle vilja lyfta upp som gör det tillgängligt så att föreningar kan ta del av det? Några sådana här enkla, lätta små tips och tricks?

Fredrik: Enklaste för mig är det att om det känns svårt att tillämpa tillgänglighet för skärmläsare, så det lättaste för mig är åtminstone att man skapar en annan variant av sidan med mörkerläge/dark mode. Man kan växla så det blir vit text på svart bakgrund till exempel, det gör åtminstone för mig att läsningen blir mycket enklare. Och det har gjort många sidor mycket tillgängliga för min del. Och det finns säkert möjligheter att göra mera anpassningar, att man kan ha sig hemsidan själv också, ändra på kontrast på texter till exempel och det är förenklar tillgängligheten till en stor del åtminstone. Det sista jag skulle vilja lägga till på listan över tillgängliga grejer man kan göra på en hemsida, är att försöka att inte automatisera allt för mycket fast det kanske ser jättesnyggt ut. Om om vi tar till exempel alla streamingtjänster så de har banner eller liksom panel som automatiskt växlar inom det senaste som det som finns på hemsidan, men för mig tycker jag bara det är jobbigt för att jag försöker hitta någon information vilja helst inte att den flyttar på sig allt för mycket. Det är för svårare för mig åtminstone. 

• Lotta: I föreningar jobbar mycket frivilliga och där kan man tänka sig att det kanske är en frivilliga också som uppdaterar nätsidan. Har du något enkla tips där, till föreningens frivilliga som uppdaterar? Vad ska det där beakta?

Matilda: Det första är nog ändå att fundera på det där innehållet att det är begripligt. Kommer det fram vad man behöver få veta? Handlade det om ett evenemang, så vad är det frågan om när det är hur man ska anmäla sig osv. Sedan att fundera också på de här rubrikerna, att det är en tydlig rubrik och gärna också tydliga underrubriker. Man

får gärna använda bild som på något sätt stöder det där innehållet, men inte kanske vara en alldeles för symbolisk bild eller något sådant men bilder är nog bra. Sen överlag rekommenderar vi nog att man inte använder text på bild, så hellre bild och text är separat. Och sen är det viktigt att tänka på hur man lägger de där länkarna. Om man vill till exempel göra en länk där man kan anmäla sig, så kan man skriva: “anmäl dig här” och så gör man den texten till den där länken som att när man trycker på den så kommer man till anmälningsformulär. Just om man ska rada upp information till exempel kom ihåg att ta med dig bla bla bla bla många saker, så då är det bra att rada upp dig en punktlista, alltså franska streck, istället för löpande text. Då är det betydligt tydligare att ta till sig hela listan.  

• Iida: Sen om vi går över till evengemang. I Finland ordnas årligen tusentals idrottsevenemang. Hurudan kommunikation gör information gör ett evenemang mer tillgängligt och hurudan information skulle vara viktigt att få när man anmäler sig eller köper biljetter till det här evenemanget? 

Fredrik: Före evenemanget är det viktigaste att veta vad det kostar åtminstone, det är nummer ett. Kanske vad det är för idrottsevenemang och sedan så uppskattar jag nog om det finns en liten information, om hur tillgängligheten är i den lokal eller idrottsplan som evenemanget hålls. Det ger mig mera motivation att fara dit om jag vet att jag kommer kunna trivas på det här evenemanget. Om jag lätt kommer åt, vad som är tillgängligt och vad som inte är tillgängligt. 

Matilda: Jag skulle säga att det är bra att uttryckligen fundera på det här, att det finns olika skeden, dels den allmänna informationen om det här evenemanget och när man väl anmäler sig och om man använder ett formulär, det att anmälningsformuläret måste vara tillgängligt och så här. Sedan också när man har anmält sig och är på plats på evenemanget. Då är det ändå bra att komma ihåg, när vi talar om tillgängliga lösningar och tillgänglighetsanpassningar så är det en ganska bred målgrupp som man vill nå och om man bara tar den här gruppen med personer med funktionsnedsättning. Det är ju inte på något sätt en homogen grupp utan det finns jättemycket variation där och olika typs behov. Det som en person som sitteri rullstol behöver, kanske inte alls detsamma som en person med autism till exempel. Så då tänker jag nog just att det är bra att man på något sätt i den där allmänna infon nämner ordet tillgänglighet och lite beskriver vilken tillgänglighetsanpassningar man har gjort för då redan visar man att på något sätt signalerar att det här är något vi har funderat på, uttryckligen. Eftersom folk har så olika behov så tycker jag det är viktigt att man har den där kontaktpersonen som man kan kontakta för att fråga mera och liksom mer specifikt berätta om sina behov men också fråga om hurudana lösningar som är möjliga. Många gånger så går ju det mesta att lösa bara liksom man har en öppen kommunikation kring dem. Så jag tror det är att lite signalera, att man har talat lite om tillgänglighet, så då redan att det här är saker vi lite funderar på, så när vi säger att alla är välkomna så menar vi också personen med funktionsnedsättning men sen det där att ha den där kontaktpersonen.

• Lotta: Och att kontaktpersonen går att kontakta också under även evenemanget och inte bara på tisdag klockan 13.00. 

Matilda: Ja och en kontaktperson ska kunna kontaktas på flera olika sätt, så det är inte bara skicka e-post och inte bara ringa utan det ska finnas flera olika sätt att kontakta den här kontaktpersonen. 

• Lotta: Vad tror ni? Hur kommer den tillgängliga kommunikationen att vara i framtiden?

Fredrik: Jag har nog inget konkret svar på det men jag tänker mig själv att i vissa aspekter kommer tillgänglighet förmodligen bli bättre inom tillgänglig kommunikation men jag är också rädd för att när man vill satsa mycket på att saker ska se väldigt snygga ut och det ska vara smidiga rörelser och det ska ändra allt och det ska vara fina växling och allt. Jag är lite rädd för att det kommer bli så att man tappar en del av det här enkla och simpla som behövs för att göra kommunikation mer tillgängligt. 

• Lotta: Ja, vad tänker Matilda? 

Matilda: Jag tror nog att det ändå kommer att ske framsteg och bli bättre. Dels är det de tekniska lösningarna som kan göra det. Sedan tror jag också den här lagstiftningen stöder den här utvecklingen och ju fler som liksom har tvingats lite tänka på de här frågorna så görs det mera, det blir mera naturligt. På FDUV har vi den här devisen: “Att synas är att finnas” och det att personen med funktionsnedsättning mera syns i samhälle överlag och det här syns mera att det finns tillgängliga lösningar alltså att vi skriver ut det och sånt, så gör att den där medvetenheten ökar. Då blir det, om jag talade tidigare om den här negativa spiralen som icke tillgängliga lösningar, så finns det liksom möjlighet att göra det till en positiv spiral. 

Vi har talat om mycket idag men vad upplever ni själv att det är det viktigaste inom kommunikationen så att alla jag understreckare alla fast ordet ska inte helst användas ska känna sig välkomna idag till exempel föreningsverksamhet. Några par punkter får ni gärna säga. Fredrik varsågod. 

Fredrik: Så som jag tänker om vi avrundar och knyter ihop säckarna i det här, så tycker jag själv att det viktigaste när man tänker på tillgänglig kommunikation är att man gör ett bra försök. Att man försöker göra någonting tillgängligt. Det är viktigare än att kanske lyckas också. Jag tänker alltid så att åtminstone om jag med min synnedsättning så uppskattar mycket att man har försökt även om det kanske inte är perfekt. Så det viktigaste är att man har provat, då vet man att jag kanske gjorde den här missen den här gången. Nu kan jag göra det bättre nästa gång. Jag tror att många åtminstone synskadade uppskattar det här försöket att man har lyckats istället för att man inte alls tog ett enda steg och prov på att försöka göra tillgängligheten bättre för sina deltagare. 

Matilda: Jag tror att grunden är den här medvetenheten, ökad medvetenhet i allmänhet men hos sig själv i varje fall att förstå det här behovet och sen att vilja att möta det där behovet. Samtidigt, exakt som Fredrik här nämnde så på något sätt att inte heller sträva till perfektion. Alltså att det inte kommer vi någonsin att alla gånger göra helt rätt och helt perfekt och så att det passar precis alla fast man gärna vill ta alla om design for all och så här men eftersom den behoven är ändå lite olika. Men att det finns den där viljan och också inse att man nog ändå aldrig riktigt gör helt rätt men man kanske gör det mer rätt eller bättre än om man inte alls ska satsa på det. 

• Lotta: Stort tack till Matilda och Fredrik och till alla er som har hängt med på linjen idag. Ha en fin fortsättning på dagen. 

Matilda och Fredrik: Tack och hej från mig.