Avsnitt 6: Tillgängliga evenemnag

Tjohej, välkommen med och delta i Vi också – en podcast om jämlikhet. Podcasten leds av Lotta Nylund och Iida Laitila från Finlands Svenska Idrott. Dagens avsnitt handlar om tillgängliga evenemang. Som gäst idag har vi Tomas Jalas, grenkoordinator på Finlands Paralympiska Kommitté. Välkommen med.

Tomas: Tack, kiva att få vara med!

• Iida: Vi börjar med två snabba frågor: Vad inspirerar dig i ditt arbete?

Tomas: Kanske som mest inspirerar att få hjälpa och ge möjlighet till personer som kanske inte alltid haft de bästa möjligheterna till att idrotta eller ha olika idrottsliga hobbyer eller helt tävlingsinriktad idrott.

• Iida: Vad skulle du nämna som en av dina favorit styrkor?

Tomas: I det här arbetet så kanske att kunna anpassa sig till olika situationer och
anpassa situationer till målgruppen?

• Lotta: Tomas, du är en av de få svenskspråkiga tillgänglighetsexperter. Vad gör en tillgänglighetsexpert och var kan man studera det i Finland?

Tomas: Tillgänglighetsexperter kan fara runt omkring till exempel i Finland och till olika anstalter och byggnader och anläggningar och kartlägga tillgängligheten. Och se lite hur personer med specialbehov eller synskador eller hörselskador, hur de kan använda den service som de erbjuder på de olika anläggningarna. Det kan då vara helt från parker eller stränder eller idrottshallar till vad som helst och då tar man ju beaktande allt som byggnaden eller servicen har att erbjuda, helt från cafeteria, wc eller duschar eller vad som helst egentligen, så att alla ska kunna använda allt som de där ställen har erbjudan.

Själv gick jag till den här kursen i Invalidförbundet – Invalidiliiton esteettömyys ESKE, erbjuder sådana här kurser så jag gick då via Paralympiska Kommittén. Då gick 2-3 av oss för att vi ska kunna göra egna tillgänglighets kartläggningar. För att förbättra allas möjlighet att använda arbetsanstalter.

Lotta: Okej, hur ska du själv beskriva tillgänglighet med dina egna ord, så simpelt som möjligt?

Tomas: Simplaste sättet är ju att säga att det är tillgängligt för alla, men för att gå nu lite djupare så som jag lite nämnde den om olika specialbehov att personer med synnedsättningar klarar sig där, att där är färgkontrasterna uttänkt och att från till exempel utifrån komma ljus att spegla det från ytor och om där tänkt på personen som har hörselnedsättning eller personer som rör sig med rullstol eller åldringar eller egentligen alla bara så att alla kan använda och komma in och röra sig fritt.

• Lotta: Mm, du har lite svara redan på den här frågan att vilken är målgruppen och vem drar nytta av den här tillgängliga evenemang som det svarar väl att alla.

Tomas: Om man pratar om tillgänglighet så tänker man lätt på personer som använder hjälpmedel, som rullstol till exempel. Men man glömmer lätt personer med synnedsättning, att hur ser dom att röra sig runtomkring? och personer med hörselnedsättning, finns det en info disk? är den tillgänglig för personer som kanske inte hör sånt här prat så lätt, eller förstår och jätte mycket åldringar tar också tar nytta av det, kanske dom är en målgrupp som man kanske inte tänker på så lätt när man pratar om byggnader eller tillgänglighet. Så åldringar tar ju också stor nytta, för det kräver ju inte hemskt mycket för att det kan vara svårt att höra av sig. Om vi har trappor så vi antar att alla kan gå i trappor och det kräver inte större fysiskt funktionsnedsättning för att inte kunna gå i trappor, utan det kan vara att man har haft en operation i benet eller kanske man har en svag rygg eller vad som helst. Och om det inte finns andra alternativ än trappor så är det jättesvårt att ta sig framåt och där hjälper tillgängligheten att nog alla.

• Lotta: Och där är säkert personer med intellektuell funktionsnedsättning och kanske personer som har aldrig varit på idrottsplatsen, så om det  är tillgängligt så kanske man hittar fram om det finns symboler.

Tomas: Absolut! Skyltningar kommer jättestarkt fram det är såna saker som är lätta också att fixa, som inte kräver en fullständigt ny hall eller att man renoverar allting. Utan med färgkontraster och med tejp eller vad som helst, och just med skyltar så får man lättare att alla hittar fram i en ny plats.

Nu vet vi alla att om vi har varit någonstans var man inte har varit förut och den är lite också jobbigt det där ställe att hitta framåt, till exempel som den köpcentret Redi i fiskhamnen så fem år senare så har jag ännu svårt att hitta framåt där, men då med lätta skylta så hittar man ju lättare fram. Personer kan få ångest om det känns jätte trångt i alla fall om det är mycket människor och trångt så kan de vara svårt att vara där och komma dit på nytt. Det ska kännas tryggt. 

• Lotta: Det finns en viss rädsla i att ordna tillgängliga evenemang, har jag i alla fall upplevt och du har säkert också kanske någon upplevelse över det. För folk är ju rädda att göra fel och sen hamna i kanske lokaltidningen för att du nu har gjort något fel och kanske glömt bort någonting  när du försökte göra ett evenemangtillgängligt, men egentligen så handlar ju tillgänglighet om hemskt små saker och små förändringar och ändringar i den där attityden.
  
  Så vi tänkte att vi skulle lite steg för steg tala om hur man kan göra ett evenemang tillgängligt helt från parkeringen ända fram till läktaren, så vi börjar med helt och hållet från inbjudan. Vad behöver man ta hänsyn till då man gör en inbjudan eller en anmälan till ett evenemang? Vad gör det tillgängligt?

Tomas: Nå ren att de lättläst, om det är någon slags flyer så att den är tydlig och man har tänkt på färgerna och bakgrunden och om där är bilder,  hur tydligt är det att läsa och få den där informationen. Sen om det är via sociala medier eller om det är på nätet,  så om det pratas så där är en text, så om någon har hörselskada så kan de läsa samma information. Och just när det kommer till tillgänglighet så som du sade att det känns svårt och det kan vara jobbigt och det finns en viss rädsla. Och det stämmer ganska bra inom det där ämnet, om man använder ordet tillgängligt, att någonting är tillgängligt. Så borde det mena att det är tillgängligt för alla, om det inte är skild nämnd att det är tillgängligt för en viss målgrupp.

Om vi har en skogsrutt till exempel som är tillgängligt skogs rutt betyder ju inte att det är helt för alla, men det kan vara krävande skogsrutt som är till en viss mån tillgänglig. Där kanske fastnar människor på ordet, att om det är tillgängligt så ska det vara tillgängligt. I alla fall i dagens läge så känns det att man måste på riktigt ha allt för att det ska räknas, därför blir man rädd att använda de där orden. Men ganska mycket är fast i kunden eller mottagaren att..du pratade just om attityd, alltid hittar man någonting som skulle kunna vara bättre. Alltid hittar man någonting som inte funkar helt. Och då är det också ofta fast i den där personen som behöver den där tillgängliga servicen, att hur den personen tar emot och godkänner att jo, jag kommer fram, jag kommer dit vart jag vill inte kanske på lättaste sättet, men jag kommer dit.

Om vi pratar om inbjudan, så det är jättesvårt att få en inbjudan som är helt perfekt tillgänglig. För att alltid finns en som inte helst förstår eller som inte hittar rätt länk eller vad som helst. Men försöka tänka på den målgrupp som inbjudan är riktad åt. Om vi har målgrupp åldringar till exempel, så kanske inte använder ungdomsslang till exempel.

Lotta: Ja, eller kanske  bilder bara på yngre människor att man också funderar på att det finns mångfald där i bild.

Tomas: Ofta är det just den där målgruppen som man måste ta i beaktande om det inte menat för alla, att fungera det här just för den målgruppen som vi vill att det ska fungera för.

• Lotta: Så egentligen om man sammanfattar vad du säger så är det viktigt att det ska liksom vara tydligt och simpelt och inte vara rädd för att det ändå kan vara att någon inte ändå hittar, men där att då till exempel kan det vara ju bara bra att det finns ett nummer man kan ringa efter mer information att om just om man funderar att finns här en toaletten? Här sto nu inte, jag är lite osäker, eller kommer jag månne hit in? Så då är det ju ett lätt sätt att sätta ett nummer och tiden om man kan ringa till exempel och fråga.

Tomas: Absolut, varifrån man får tilläggsinformation så är ju en viktig sak att ha med om vi just tänker mera på innehållet, varifrån man får den information man behöver och att det är inbjudan redan kan komma fram att personer med en viss specialbehov så kan det vara svårt för till exempel då. Eller att personer med rullstol så fungerar det här superbra för. Att det är till exempel tänkt att ha då liten beskrivning där med att varför de anser att det då till en viss mån tillgänglig, och vad som fungerar och vad som kan vara svårt. Det gör ju förstås alltid det lättare man behöver ändå gissa, i inbjudan så kan det också bara vara att mera information om tillgängligheten. Så hittar du här.

Lotta: Och där kommer vi ju fram att kanske det som kan vara lättare till föreningar och kommuner och dom som ordnar evenemang, är den här tillgänglighets beskrivningen som börjar mer och mer vara in, att man ger ut information och så får aktörerna välja att passa det tillfälle? Har du någon bra beskrivning på tillgänglighetsbeskrivning?

Tomas: Vi har funderat mycket på att vara allt som bör vara med, att det är en tillgänglighetsbeskrivning och inte något officiellt så att säga. Officiellt dokument om tillgängligheten utan en kort beskrivning och det här är just komma fram lite om sakerna jag redan sa om att till vem anpassade sig. Är wc:n tillgängligt? Är infodisken tillgängligt? Är cafeterian tillgängligt? Var dom finns och hur hittar man dom? Om det finns kontraster där, hur har dom tänkt på? 

 Är där höga trösklar vid dörrarna eller är där till exempel ett trappsteg som man måste ta sig förbi, så det är någonting som är bra att vara med att de har tänkt att det här hissar och där är rampen. Men sedan är det ett trappsteg någonstans som man måste komma över. Så då blir det igen problem. Det är nånting som jag har sett mycket att man inte tänker på det enda trappsteget ute.

Lotta: Här är nu bara det ena. Men men… 

Tomas: Och man tänker inte ens att det är det, utan man märker först sen att “joo visst här är en trappstegen” det är ju klart, är det svårt att komma ihåg allt som det finns på hela rutten, men just att då måste man som aktör gå igenom den noga och att man har svar till allting.

Parkering och skyltar och sånt här kan ju vara där i beskrivningen att hur man hittar fram och hur många parkeringsplatser det finns för handikapparkeringsplatser eller universella parkeringsplatser. Var taxin lämnar av och är det tillräckligt utrymme att sådana saker så helt bra, var att de är på något sätt något sätt med. Men beskrivningen måste vara ganska ärlig.

Att det kommer fram det som behövs och att det kommer fram på ett tydligt och ärligt sätt. Att man inte försöker lura människor dit och säga det är jättebra och sen försöka hitta på någonting att anpassa. Så att kunderna vet att hit kan jag komma!

• Lotta: Så kortfattat i tillgänglighets beskrivningen ger man information och personen själv kan välja, passar det här evenemanget till mig, kommer jag fram? Så du får mycket information att du kan själv analysera att: OK, såhär ser parkeringen ut och jag kommer där och där fram, så det passar mig, då kan jag fara 

• Iida: Hurdana saker ska man tänka på med parkeringen och parkeringsplatsen?

Tomas: Placeringen, för det första att den då är tillräckligt nära ingången om den där parkeringsplatsen är tillgänglig så då måste den vara tillräckligt nära ingången. Det är inte för lång väg att ta sig fram. Där finns tillräckligt med utrymme att den där parkeringsplatsen inte är en backe att den inte har för mycket lutning.

Att den är ganska jämn och den är förstås underlaget på parkeringen. Att finns det risk om det kommer vatten om det regnar att den är jätte lerig till exempel och då blir det genast svårt för en person med rullstol att ta sig fram att det där underlaget är sånt som håller vädret så att säga.

• Lotta: Mm, när du sa nära, vad räknas som nära?

Tomas: Så nära som möjligt 10-50 meter, helst 5-10 meter. Så man inte behöver anstränga sig för att komma från bilen till dörren för att det kan ändå vara så att man har lång väg att ta sig där inne. Och att prata lite om oväder, man kan inte kontrollera vädret, om det är vinter och snö, så har man sätt sitt att vägen från bilen till dörren är plogad eller skottad och att om det är lite lång väg, så om den e bra omskött. 

• Lotta: Är det någonting annat du kommer på till parkeringen?

Tomas: Skyltar, skyltarna är jätteviktiga, men det som jag har sett mycket av är att tillgängliga parkeringarna är märkta så att bilden är i asfalten. I en viss mån kan det vara bra men sen kommer det snön och då vet man inte var de där platserna finns. Eller om asfalten slits så syns det inte. Man ska inte bara ha i asfalten märke utan man har också en skylt framför rutan så syns ifall det snöar. 

Och när vi pratade om inbjudan så lägger men in information om hur många platser det finns, och när man kommer dit så ser man tydligt hur många parkeringsplatser som är tillgängliga. Och alltid är det bra att dom andra parkeringsplatserna är så tillgängliga som möjligt. Men där finns i alla fall en X- mängd som på riktigt fungera. 

• Lotta: Hur är det om man är på ett område där det inte finns tillgängliga platser? kan man inte sätta en skylt och man väljer att här har vi tillgängliga platser för den här evenemanget eller så sätter man ett symbol ifall det inte finns.

Tomas: Jo och nä, visst kan du sätta den där symbolen att den här parkeringsplatsen är menad för personen som behöver en tillgänglig parkeringsplats. Men när du har skylten där så borde den där platsen vara tillgänglig och om du tar en vanlig parkeringsplats som parkeringsruta som är oftast smalare till exempel och underlag är dåligt eller där är lutning, så då är den platsen inte tillgänglig. Men det menat för personer som behöver tillgängligplats. Så att om du tänker på att du har en inbjudan så du ska kanske inte sätta att vi har tillgänglig parkering men du kan ju sätta en skylt på parkeringsplatsen så att där är några just reserverade för dem.

• Iida: Hurdan är en tillgänglig ingång?

Tomas: En tillgänglig ingång har 1,5 m x 1,5 m framför dörren, fritt utrymme och har en låg tröskel och helst ingen tröskel alls så har en tillräckligt lätt dörr. Många ytterdörrar är till exempel är jättetunga och om det är inte elektronisk öppning så kan det vara jättesvårt att få upp dörrarna så då, antingen elektroniskt dörröppning eller en lätt dörr. Och innanför är samma sak att där är tillräckligt med fritt utrymme. Och när man öppnar dörren så att man inte öppnar dörren mot sig, så att dörren blir så att säga i vägen, så att man sen måste ta sig runt den.

• Lotta: Varför behöver det vara så mycket utrymme framför ytterdörren?

Tomas: Just därför att om man kommer med rullstol så måste du rymmas att backa samtidigt när dörren öppnas. Och att du kan öppna den där stora dörren så ska du också ryms i det där samma utrymmet. Och då lämnar man pallar, stolar eller skor eller vad som helst i vägen så ryms man inte att röra på sig. 

Och om underlaget finns det egna regleringar och det finns en hel del om man sedan vill gå in på noggrannare. Men det där att det finns tillräckligt med utrymme utanför och innanför dörren och att det är platt och sen just att det trösklar och dörrens vikt, de viktigaste. 

• Iida: Vad skulle vara viktigt att ta i beaktande inne i det där utrymmet?

Tomas: Kontraster, skyltning, ljudisolering, hur ljuset speglar. Toaletten, utrymme allmänt att där är mycket fritt utrymme att gångarna, tillräckligt breda och möjligen flyttbara möbler. Att t.ex. stolarna inte är skrivade fast i golvet eller väggen, utan det är sånt som man kan röra på.

• Lotta: Varför är det viktigt att kunna röra på stolarna?

Tomas: Om det är ett väntrum till exempel eller om vi har en cafeteria och stolarna där till exempel då är bultade fast i golvet och sen kommer en person med rullstol som vill sätta sig vid bordet. Då kan man inte flytta på stolarna eller man kan inte flytta på bordet om det är för nära väggen, så ryms man inte och helt för att göra det lätt föra alla att använda, för att alla personer ska kunna använda dem och om de är fastbultade, kan vara för smalt, inte riktigt nära bordet eller för långt från bordet. Det gör de ju lättare att kunna använda och i väntrum är det ju samma sak, om vägen är full med stolar och det kommer fem personer med rullstolar och dom kommer att sitta mitt i väntrummet och dom tar allt utrymme för att dom inte ryms vid kanten.

• Lotta: Du har flera gånger tagit upp det här med kontraster. Varför behövs kontraster? Varför kan vi inte bara ha samma färg på väggar och tak? Det är ju ganska vanligt på idrottsanstalter, vad gör det för aktörerna?

Tomas: Det är lättare att se skillnader, var är en dörr? Att man hittar en dörröppning. Och för det mesta är det för personer med olika synnedsättningar  som inte ser så tydligt då att var den där dörren är eller öppningen så med kontrasterna så kan man avskilja sånt som man vill att avskilja.

• Lotta: Det är ganska vanligt att på idrottsanstalter så kan det vara samma färg, lister på dörr och sen väggen där nära. Vad kan man göra för att det ska synas bättre? Simpelt och billigt. 

Tomas: Joo, det finns ju jättemycket och med vissa färger så fast man inte har en synnedsättning så kan det ju vara svårt att skilja åt dörrar. Men det finns också lätta sätt att fixa sådana saker. Just att det som jag nämnde tidigare om tejp att du kan tejpa en dörrkarm med någon färggrann tejp eller någon annan färgkontrast som väggen eller dörren är. Om du har en trappuppgång som inte syns tydligt så med tejp kan du urskilja och trösklar och allt som man kan krocka i så kan du urskilja med tejp ganska lätt.

• Lotta: Så ett tips till föreningar är att köpa en del tejp och tejpa lite. 

Tomas: Tejp som är annan färg, annan kontrast. Man kan få skillnaden jättetydligt med tejp. Och inte bara att köpa vit tejp för att det är lättast att se på de flesta ytorna. Men det kan också vara att det finns bättre färgkontraster. Jag har också sett sådana ställen som är annan färg men kontrasten är ändå ganska samma, att om du har mörk färg så är det bara en annan mörk färg. Så ser du kanske ändå inte skillnaden och det är ju inte stora saker, men det förbättrar ganska mycket och det gör det mycket lättare att använda utrymmen.

• Iida: Finns det något annat som är bra att ta i beaktande då man ordnar tillgängliga evenemang?

Tomas: Till exempel att gångarna är tillräckligt breda och i alla fall fria från lös vara och just vid ingångarna, var man lämnar skorna att färdigt uttänkt . Där man lämnar jackor och om det finns sånt område just med knaggar att man kommer åt dem att de inte är ett högt upp, utan att det är två olika höjder.  Informationen, vad som än erbjuds är tydligt och att skyltarna är tydliga.

Jag har märkt att på nyare ställen, jag vet inte om det är en modern grej att skyltarna är jättesmå, att man vill inte att dom ska vara så stora och synliga utan dom är jätte små. Om du har wc så är det uppe i högra hörnet står det med smått wc och ett M till exempel att man måste också söka att vilken är det nu är nu för mig? Ha tydliga skyltar och ha hellre för mycket än för lite. Om du har vid ingången en skylt att Wc:n är åt höger, med någon vid en viss korridor men sen kommer det tre korridorer efter det tills Wc:n kommer, så tappar man bort sig lätt. Men med korta mellanrum om det är tydliga skyltar så man inte tappar bort sig och för att göra hela erfarenheten bättre och bekvämare för personer. Och just med tejp och skyltar sånt som lätt fixar ganska mycket, det kräver inte så mycket och det kräver inte ny renovering för att få det lite tillgängligare.

Och första hjälp, var finns första hjälp?  Viktigt att veta, och det finns ett nummer som man kan ringa om någon får ett anfall till exempel och där finns första hjälp på ett festivalområde på ett större evenemang. Så det är lättare att får fram all information. Och just om det finns ett cafeteria så vad erbjuds om det erbjuds under pausen och att man kommer lätt dit och man var köar.

• Lotta: Hur är det med ledsagare och ledsagar hundar på evenemang är det  något tips och tricks till.

Tomas: Ledsagar hundar, så står det i finska lagen att man har rätt att ta dem med och vad jag har förstått från denna lagen att du har rätt att ta en ledsagare hund vart som helst vart du än går. Det är din lagliga rätt som finsk medborgare, eller som person i Finland. Men jag vet inte riktigt hur man skulle kunna ge någon fiffigare information om ledsagare. Oftast vet ledsagarna mera om deras uppgifter och om deras rättigheter, jämfört med en person som ordnar någonting eftersom det är ledsagarens jobb då att vara den som stöd och då borde de veta i alla fall till en viss mån.

• Lotta: Jag brukar ibland tipsa föreningar om att det är bra och det hör lite till att ledsagare får komma in gratis för, att så att det inte liksom betalas in extra för dem för att de är där som hjälp. Så att det inte blir extra kostnader för ledsagaren till exempel.

Tomas: Ja, och det finns många ställen som är så. Jag var i Kanada som ledsagare för en synskadad person med synnedsättningar och där också så for vi till olika kulturella… 

• Lotta: Ishockey?

Tomas: Ishockeybiljett fick vi inte gratis, men till akvarie och såna här och då fick vi ledsagaren då komma gratis in när den där personen hade sitt kort, som då bevisar att han har rätt till ledsagare. Men jag vet inte om det står i någon lag att dom skall få komma, men det är oftast som det erbjuds.

• Lotta: Det sägs att det hör till.

• Iida: Hur ska man ta i beaktande tillgängligheten i säkerhetsplaneringen?

Tomas: Och där kommer vi igen till tydligheten och skyltningar att man vet var första hjälpen finns och att man kommer lätt till den och att personerna som hör till första hjälpen är ett för tydligt utmärkta. De har väster eller vad som helst som möjligt, så att man ser och att de också lite går omkring där, att de inte sedan bara är på ett och samma ställe på en stor arena till exempel, utan att man lättare kommer åt.  

I räddningsplanen hur det står eller att hur det står att man får alla ut därifrån om det sku börja brinna och då finns det ju olika sätt beroende på lite, hur den där anstalten ser ut. Att är det då via eller med hjälp av lakan ut från fönster om det är bara hiss till exempel och om man är högt uppe.

• Lotta: Och nu menar du kanske inte att kasta ut från fönstret.

Tomas: Nej, med räddningslakan. Men sen kan vi komma in på en lite annan sak att när du ordnar evenemang så finns det ju hemskt mycket lagar till det också. Att hurudann räddningsplan det måste finnas och att vet brandkåren och polisen om vad som händer och hur många personer är där och så måste dom veta i förväg om det finns risk. Men helt ärligt vet jag nu, om vi tänker någon ishall där det finns femtontusen människor och om det skulle brinna, så vilken väg skall man skulle ta sig ut därifrån. Jag har inte själv gjort såna planer, det skulle vara helt intressant att se hur de kommer, för där är mycket trappor och är det då via isen man far ut till exempel? eller via planen? att hur det ser ut? Men det är också sånt som man kan lätt ta reda på och få den från nätet tips om hur det lönar sig och få idéer för att göra bättre.

• Lotta: Sen sista frågan Tomas tre snabba tips för ett lite mer tillgängligt evenemang.

Tomas: Här kommer de här som vi har tagit fram här redan, skyltar och tillräckligt tidigt skyltarna också, uteskyltar att man kommer till den där lokalen, för det har jag också sett mycket av att jag har varit och gjort tillgänglighets kartläggning, och jag har haft svårt att hitta fram om det är på en ny ort var jag aldrig har varit förut och jag har bara en adress och skyltningen är inte där och gps vet inte heller riktigt vart man ska svänga. Så att det är tillräckligt tidigt skyltar där ute också till själva lokalen, byggnaden och på sen förstås där inne också.
Sen tejpen för att urskilja kontraster, och sen kanske flyttbara möbler kanske eller små ramper om man har trösklar eller om man har ett trappsteg, så med en ramp, så kan man också åtgärda det om den bara är tillräckligt bra, att den är inte för brant och att den är stabil. Men det är någonting svårt att ta trappsteg helt borta eller bygga en trappstegshiss men med en ramp så kan man få det till en viss mån tillgängligare.

• Lotta: Där har vi ramp, tejp och skyltning. Kom ihåg det här när ni funderar nästa gång på ett mer tillgängligt evenemang. Mera information och tips om hur ni ordnar ett tillgängligt evenemang hittar ni på Finlands Svenska Idrott Checklista för mer tillgängliga evenemang. Vi vill stort tacka dig Tomas för att du ville och våga komma hit till vår studio idag.

Tomas: Det var jätte kiva att få komma med och tusen tack att ni bjöd mig med. Det är alltid roligt att få på sitt eget modersmål att prata om sådana saker för det gör jag hemskt sällan.

Lotta: Och tack till er alla som har hängt med på linjen och ha en fin fortsättning på dagen.