Ätstörningar i idrottsvärlden

”Jag ville bara gå lite ner i vikt, leva mer hälsosamt…” Ett uttryck vi så ofta får höra från personer som har insjuknat i ätstörningar. Det beskriver hur lömska ätstörningar är. 

Ätstörningar utvecklas så småningom, och smyger på en så att det ofta kan ta länge förrän någon reagerar på det. Det kan vara svårt att greppa hur det i sig välmenade syftet att bli hälsosammare, snabbare mm. kan leda till svåra problem i förhållande till ätande och kroppen. Det blir extra utmanande då vår bild av ätstörningar är rätt snäv och ofta fokuserad på anorexi. Sanningen är att ätstörningar har många olika ansikten och uttryckssätt, och att vikten inte är det mest väsentliga. Det viktigaste är hur man förhåller sig till mat, kroppen och sig själv i allmänhet.

Inom idrotten är ätstörningar betydligt vanligare än bland övrig befolkning. Det besvärliga är att ätstörningssymtom kan se ut som önskvärt och disciplinerat beteende hos en samvetsgrann idrottare, som är mycket noga med sin kost och tränar till och med oftare än vad man har fått anvisningar om. Därför är det mycket betydelsefullt att både tränare och föräldrar till idrottare har tillgång till information om hur ätstörningar inom idrottsvärlden kan förebyggas, hur ätstörningar tar sig i uttryck hos idrottare, och hur man kan och skall ingripa.

Det är viktigt att det ätstörningsförebyggande arbetet börjar redan med de yngsta idrottarna. Det handlar om att uppmuntra de unga idrottarna till att förse sin kropp, instrumentet för idrotten, med mångsidig och näringsrik kost, där även flexibilitet är en faktor. Det handlar också om en strävan att skapa en positiv stämning i förhållande till kroppen och vikten hos idrottaren. Tränarens exempel är betydelsefullt, och hurdan diskussionskultur man har t.ex. i omklädningsrummet när det gäller teman som kost och utseende. Jämförande sker ofta bland unga i allmänhet, och speciellt bland målmedvetna idrottare i tävlingsinriktad verksamhet. 

För mer information om ätstörningar inom idrott, ätstörningarnas uttryckssätt och bra handlingsförslag till ingripande finns på Ätstörningscentrums hemsidor i form av guider. Materialet är producerat av projektet Oman Elämänsä Urheilija OEU (Sporta för livet). Det finns guider för tränare, också på svenska, samt en guide på finska till föräldrar. Läs mer här.

Livslust-projektet på Ätstörningscentrum erbjuder kostnadsfria besök till unga och unga vuxna, med en övre gräns på 25 år för de kostnadsfria besöken. Inom den kostnadsfria kartläggningen har man möjlighet att träffa en sjukskötare, näringsterapeut och/eller psykiater. Det bästa ingripandet består av ett samarbete mellan alla parter – den insjuknade, familjen, tränare och behandlare. För mer information kan man kontakta oss: https//bit.ly/Livslust.

Bild på
Bild på Julia Backman (till vänster och Ira Zetterborg (till höger)

Julia Backman & Ira Zetterborg
Sjukskötare
Livslust-projektet på Ätstörningscentrum 

Kategorier:
Allmänt Ätstörningar