Allmän information om psykisk hälsa och ohälsa
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan psykisk hälsa definieras som ett tillstånd där individen känner igen sina resurser, klarar livets utmaningar samt kan engagera sig i arbete och samhället. Den upplevda psykiska hälsan kan variera beroende på livssituation och erfarenheter. Nästan alla människor upplever psykisk ohälsa i något skede av livet. Ifall den psykiska ohälsan är ihållande och förvärras pratar man om psykiatriskt tillstånd, det vill säga när villkor för psykiatriska diagnoser uppfylls. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp som innefattar såväl psykiatriska diagnoser som allmänna psykiska besvär.
Forskning har tidigare visat att psykisk ohälsa, så som ångest, depression och utbrändhet, förekommer i samma eller något större utsträckning inom idrotten (Schaal, K. m.fl. 2011). Ett undantag är ätstörningar som visat sig vara upp till tio gånger vanligare inom tävlingsidrotten (läs mera om ätstörningar och idrott här). Beroende på ifall det är idrottarens självrapporterade symptom eller läkarrapporterade diagnoser som kartlagts, varierar förekomsten av psykologiska problem hos idrottare mellan 5-45%.
En av idrottens största och viktigaste utmaningar är att skapa ett klimat där det är naturligt att tala om och söka rätt stöd för psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Faktorer som kan underlätta hjälpsökande kan vara positivt bemötande och uppmuntran samt stödjande attityd hos tränare och ledare. Traditionellt har idrottspsykologin endast fokuserat på mental träning för prestationsoptimering. Vid misstanke om psykisk ohälsa ska idrottaren dock alltid hjälpas vidare till klinisk psykolog eller psykoterapeut. Du hittar mera information om var lågtröskelhjälp kan sökas här.
En finsk enkätstudie som involverade 259 elitidrottare rapporterades följande symptom på psykisk ohälsa (Kaski et al. 2020):
- Sömnproblem 55 %
- Överbelastning 50 %
- Ångestsymtom 24 %
- Depressiva symtom 23 %
- Ätstörningar 17 %
- Symptom på trauma hos 10 % av dem som upplevt trauma (61%)
- Tvångssymtom 6%.
Idrottarna i studien rapporterar betydligt fler depressiva symtom än finländare i genomsnitt. Stört ätbeteende och ätstörningar var också vanligare hos idrottare än hos den allmänna befolkningen. Läs hela studien här.
Källor:
https://mieli.fi/sv/stark-den-psykiska-halsan/vad-ar-psykisk-halsa
https://terveurheilija.fi/wp-content/uploads/2020/12/Huippu-urheilijan_mieli_LTS_julk_web_2020.pdf
terveurheilija.fi/terveydenhuolto/mielenterveys