Alla har rätt till en trakasserifri idrott

På svenska

Idrott är som bäst ett lagspel, en möjlighet att överträffa sig själv, en källa till upplevelser, vänskap och interaktion. Idrott ger oss uthållighet, lär oss att sätta upp målsättningar, hantering av besvikelser och motstånd, och viktiga sociala färdigheter som är värdefulla genom hela livet. Men vad händer om en hobby som borde vara en trygg plats istället blir en källa till ångest – en miljö där man utsätts för störande kommentarer, gester, blickar eller till och med fysiska trakasserier?

Forskning visar att kvinnor och personer som tillhör sexuella och könsminoriteter är särskilt utsatta för trakasserier inom idrotten. I slutet av förra året publicerade Kvinnoorganisationernas Centralförbund Peking+30, en rapport från det civila samhället som granskar kvinnors och flickors rättigheter i Finland inom olika samhällsområden åren 2019–2024. Behovet av att motverka trakasserier, både inom tävlingsidrotten och inom föreningsverksamheten för barn och unga, lyftes också fram i rapporten.

Finlands centrum för etik inom idrotten (SUEK) har undersökt sexuella och könsrelaterade trakasserier inom idrotten och gjort utredningar om ämnet. Enligt SUEK beror fenomenet både på den binära könsuppdelningen som idrotten upprätthåller och på den maskulina dominansen som råder inom idrottsvärlden.

Könsrelaterade trakasserier inom idrotten har nyligen också uppmärksammats i offentligheten, efter att den tidigare alpinåkaren Kalle Palander fick sparken från sin expertroll på Yle. Bakgrunden till uppsägningen var nedsättande och grova kommentarer om kvinnor. Även om Palanders uttalanden inte kan generaliseras till hela idrottsvärlden har kvinnliga idrottare i samband med debatten påpekat att fenomenet är större än enskilda kommentarer. Sexualiserat och nedsättande språkbruk, särskilt från inflytelserika personer, bidrar till att normalisera trakasserier mot kvinnor. Därför är det viktigt att olämpliga uttalanden inte får passera utan konsekvenser.

Att sopa problemen under mattan eller tiga om dem kan inte längre vara ett alternativ. Ansvar för att lösa problemen och ingripa vid trakasserier får heller inte läggas på den som utsätts. Idrottsföreningar, förbund och andra idrottsorganisationer måste ha tydliga strukturer och riktlinjer för att förebygga och hantera alla former av trakasserier och våld.

Det behövs också en bredare attitydförändring. Föreställningen om idrott som en manlig arena där trakasserier är normaliserade måste brytas för att ge utrymme åt kvinnors och minoriteters likvärdiga deltagande och inflytande. En av de viktigaste åtgärderna för att motverka trakasserier och andra jämställdhetsproblem är att öka kvinnors representation i beslutsfattandet inom idrott och motion. Enligt Peking+30-rapporten består majoriteten av styrelseledamöterna i idrottsorganisationer av män (67 %), och även ordförandeposterna innehas huvudsakligen av män. Styrelsernas könsfördelning varierar mellan olika organisationer, men idrottsförbunden framstår som särskilt mansdominerade. År 2021 var endast 28 % av styrelseledamöterna i idrottsförbunden kvinnor, och av ordförandena var andelen enbart 16 %. I andra organisationer som främjar motion och idrott var två av fem styrelseledamöter kvinnor, medan endast en av tio ordförande var kvinna.

Kvinnoorganisationernas Centralförbund har lyft fram kvotering som en möjlig åtgärd för att förändra de könsuppdelade strukturerna inom idrottsorganisationer och främja jämställdhet, i enlighet med rekommendationerna från Europeiska kommissionens högnivågrupp för idrott. Kvotering har redan i flera år tillämpats framgångsrikt i Norge, Sverige och Tyskland.

Att motverka trakasserier och andra jämställdhetsproblem som särskilt berör kvinnor kräver att kvinnors röster hörs på alla beslutsnivåer. Alla har rätt att utöva idrott och motion utan att utsättas för trakasserier.

Oona Foster
Påverkansansvarig, Kvinnoorganisationernas Centralförbund

Blev du intresserad av ämnet?

Artikeln är en del av Hållbar idrottsförenings – nätverksprojektet. Genom att anmäla dig till nätverket får du nyhetsbrev 4 gånger under året 2025 med aktuell information från idrotten då det kommer till hållbarhetsteman. Läs mer och anmäl dig här!

På finska

Häirinnästä vapaa urheilu on kaikkien oikeus 

Urheilu on parhaimmillaan yhteispeliä, itsensä ylittämistä, elämyksiä, ystäviä ja vuorovaikutusta. Se opettaa pitkäjänteisyyttä, tavoitteiden asettamista, pettymyksen käsittelyä ja tärkeitä sosiaalisia taitoja, jotka voivat kantaa läpi elämän. Mutta entä jos harrastus, jonka pitäisi olla turvasatama, muuttuukin ahdistuksen lähteeksi, jossa joutuu kohtaamaan häiritseviä kommentteja, eleitä ja katseita tai jopa fyysistä häirintää?  

Naiset ja seksuaali- ja sukupuolivähemmistöt ovat tutkimusten mukaan erityisen alttiita urheilussa tapahtuvalle häirinnälle. Naisjärjestöjen Keskusliitto julkaisi viime vuoden lopussa Peking+30 -kansalaisjärjestöraportin, joka tarkastelee naisten ja tyttöjen oikeuksien tilaa Suomessa yhteiskunnan eri osa-alueilla vuosina 2019–2024. Tarve häirinnän kitkemiseen niin kilpaurheilussa kuin seuratasolla lasten ja nuorten urheiluharrastuksissa nousi esiin myös kyseisessä raportissa. 

Suomen urheilun eettinen keskus (SUEK) on tutkinut seksuaalista ja sukupuoleen perustuvaa häirintää urheilussa ja tehnyt aiheesta selvityksiä. SUEKin mukaan ilmiön taustalla vaikuttavat niin urheilun ylläpitämä binäärinen sukupuolijärjestys kuin myös urheilumaailmassa vallitseva maskuliininen ylivalta. 

Urheiluun liittyvä sukupuolittunut häirintä on viime aikoina ollut esillä myös julkisuudessa entisen alppihiihtäjä Kalle Palanderin saatua potkut Ylen asiantuntijan tehtävästä. Irtisanomisen taustalla vaikutti naisia halventava ja alatyylinen kommentointi. Vaikka Palanderin ulostuloista ei voi vetää yleistäviä johtopäätöksiä koko urheilumaailmaan, ovat naisurheilijat kohun yhteydessä huomauttaneet ilmiön olevan yksittäisiä kommentteja laajempi. Seksualisoiva ja naisia halventava puhe varsinkin vaikutusvaltaisten tahojen toimesta normalisoi osaltaan naisiin kohdistuvaa häirintää. Onkin tärkeää, että asiattomiin puheisiin puututaan ja niiden esittäjä joutuu teoistaan vastuuseen. 

Ongelmien lakaiseminen maton alle tai niistä vaikeneminen ei saa olla enää vaihtoehto, eikä vastuuta ongelmien ratkaisemisesta ja häirintään puuttumisesta saa myöskään sysätä häirintää kohdanneiden harteille. Seuroilla, liitoilla ja muilla urheiluorganisaatioilla tulee olla selkeät rakenteet ja ohjeet kaikenlaisen häirinnän ja väkivallan ehkäisemiseen ja niihin puuttumiseen. 

Lisäksi tarvitaan laajempaa asennemuutosta. Ajatus urheilusta miehisenä kenttänä, jossa häirintä on normalisoitua, tulee murtaa ja tehdä tilaa naisten ja vähemmistöjen yhdenvertaiselle osallistumiselle ja vaikuttamiselle. Yksi keskeinen keino häirinnän ja muiden tasa-arvo-ongelmien ratkaisemiseksi on naisten edustuksen vahvistaminen päätöksenteossa urheilun ja liikunnan saralla. Peking +30 -kansalaisjärjestöraportin mukaan liikuntajärjestöjen hallituksissa on enemmistö miehiä (67 %), minkä lisäksi myös puheenjohtajat ovat pääsääntöisesti miehiä. Hallitusten sukupuolijakaumat vaihtelevat paljon eri järjestöissä, mutta lajiliitot näyttäytyvät erityisen miehisinä. Niissä naisten osuus 2021 hallituksen jäsenistä oli vain 28 prosenttia ja hallitusten puheenjohtajista 16 prosenttia. Muiden liikuntaa edistävien järjestöjen ja liikunnan aluejärjestöjen hallituksissa noin kaksi viidestä jäsenestä ja yksi kymmenestä puheenjohtajasta oli nainen. 

Naisjärjestöjen Keskusliitto on nostanut keskusteluun kiintiöt Euroopan komission urheilun korkean tason työryhmän suositusten mukaisesti yhtenä toimena, jolla voitaisiin muuttaa urheilujärjestöjen sukupuolitettuja rakenteita ja edistää tasa-arvoa. Urheilujärjestöjen kiintiöt ovat olleet menestyksekkäästi jo useamman vuoden käytössä Norjassa, Ruotsissa ja Saksassa. 

Häirintään ja muihin naiserityisiin tasa-arvo-ongelmiin puuttuminen edellyttää, että naisten ääni kuuluu kaikilla päätöksenteon tasoilla. Jokaisella on oltava oikeus urheiluun ja liikuntaan ilman häirintää. 

Oona Foster 

Naisjärjestöjen Keskusliiton vaikuttamisen asiantuntija 

Kategorier:
Allmänt