Hållbar idrottsförening -nätverksprojektet avslutas: föreningars tankar om hållbarhetsarbete
Det tvåspråkiga samarbetsprojektet Hållbar idrottsförening nätverk / Vastuullinen urheiluseura -verkosto, som drevs av Finlands Svenska Idrott (FSI), Kvinnoorganisationernas Centralförbund och Arbetarnas Idrottsförbund i Finland (TUL), avslutades i oktober 2025. Genom projektet har vi delat kunskap, inspiration och praktiska verktyg för hållbarhetsarbete till idrottsföreningar och andra aktörer.
Under projektets gång har nätverket bland annat ordnat nätverksträffar och utbildningar i enlighet med idrottsgemenskapens hållbarhetsprogram.
Dessutom har aktiv kommunikation om hållbar verksamhet drivits, bland annat i form av en podcastserie som publicerades i september 2025. (länk till podcast)
Vi intervjuade representanter från två olika föreningar, Helsingfors Gymnastikklubb och idrottsföreningen Haukiputaan Heittos simsektion, om deras hållbarhetsarbete. Båda föreningarna har skapat egna hållbarhetsprogram baserade på idrottsgemenskapens hållbarhetsprogram och listat konkreta åtgärder för att främja hållbarhet. I denna artikel fördjupar vi oss i föreningarnas tankar om hållbarhetsarbete.
Hållbarhetsprogrammet utgår från föreningens värderingar, stadgar och verksamhetssätt
Eftersom varje förening är unik bör hållbarhetsprogrammet byggas så att det passar den egna verksamheten. Vid planeringen är det bra att granska föreningens värderingar och fundera på hur de kopplas till hållbarhet.
– Ett hållbarhetsprogram bör bygga på värderingar, och verksamheten ska naturligtvis följa dessa värderingar. Värderingar, hållbarhetsprogram och praktiska åtgärder får inte vara separata, utan bör stödja varandra, resonerar Micaela Holmberg, verksamhetsledare för Helsingfors Gymnastikklubb (HGK).
Samma gäller även föreningens stadgar.
– När man börjar arbeta med hållbarhetsprogrammet är det viktigt att se till att stadgarna är uppdaterade och att de tar hållbarhet i beaktande. Olika organisationer erbjuder också modellstadgar som tar hållbarhet i beaktande. De är bra att använda som stöd om föreningens stadgar behöver uppdateras.Hållbarhetsprogrammet bör sedan byggas så att det går ihop med stadgarna, säger Hannu Saikanmäki, ordförande för simsektionen i Haukiputaan Heitto.
Det är också bra att reflektera och skriva ner vad föreningen redan har gjort och gör för att främja hållbarhet. Ofta finns det redan goda hållbarhetsrutiner som inte har samlats under ett specifikt program. Så var fallet även för HGK och Haukiputaan Heitto.
– Börja med att gå igenom vad föreningen gör och hur den fungerar: vad fungerar bra och vad kan förbättras. Innan man börjar planera sitt hållbarhetsprogram är det bra att bekanta sig med vad hållbarhet innebär – det omfattar mycket, och många verksamhetssätt kan relatera till hållbarhet även om man inte tänker på det direkt, berättar Holmberg.
Liknande tankar finns även hos Haukiputaan Heitto:
– Goda rutiner som redan utförs i föreningen bör samlas i hållbarhetsprogrammet, och därefter kan man fundera på nya rutiner och verksamhetssätt att lägga till, uppmuntrar verksamhetsledaren Katri Ukkola och kontorskoordinatorn Päivi Hurskainen.
Idrottsorganisationerna stödjer hållbarhetsarbetet
Föreningen behöver inte stå ensam i sitt hållbarhetsarbete. Idrottsgemenskapens hållbarhetsprogram erbjuder en god grund att bygga på, det lönar sig dessutom att använda material från olika idrottsorganisationer.
För HGK har förutom idrottsgemenskapens hållbarhetsprogram även Gymnastikförbundets material och verktyg samt FSI:s tillställningar med hållbarhetsteman och utbildningar varit till stöd.
Även Haukiputaan Heitto har, utöver idrottsgemenskapens program, använt sig av tjänster från idrottsorganisationer, såsom TUL:s utbildningar inom jämställdhet och likabehandling.
– Idrottsorganisationer som TUL, grenförbund, regionala föreningar och Olympiska kommittén erbjuder bra stöd för att skapa ett eget hållbarhetsprogram. Det är absolut värt att kolla deras hemsidor för kommande evenemang, utbildningar och material, tipsar Saikanmäki och Ukkola.
– Till exempel är webbutbildningar värdefulla, de kan ge nya insikter och idéer för föreningens hållbarhetsarbete, tillägger Hurskainen.
Man kan också få stöd inom föreningen. Det är bra att samla ihop en arbetsgrupp för att skapa hållbarhetsprogrammet, där intresserade föreningsmedlemmar kan delta. I gruppen kan man utbyta idéer och tankar, och ansvaret behöver inte ligga på en enda person. Även frivilliga kan ha mycket att bidra med, till exempel genom sin yrkeskompetens.
Hållbarhet som en del av föreningens vardag
Hållbarhetsarbetet slutar inte när programmet är publicerat. Snarare börjar då en kontinuerlig process som bör granskas, utvecklas och främjas hela tiden. Detta instämmer båda föreningarna i.
– Till exempel på styrelsemötet i maj gick vi igenom vilka mål i hållbarhetsprogrammet vi ska börja förverkliga. Allt behöver inte göras direkt och det är inte meningen att sträva efter perfektion – även små åtgärder för oss framåt mot bättre hållbarhet, lyfter Holmberg fram.
I Haukiputaan Heitto har verksamhetsledaren och ordföranden skapat årsklockor för att säkerställa att hållbarhetsprogrammet och andra viktiga dokument granskas och uppdateras regelbundet. Dessutom hålls diskussioner om spelregler i början av varje säsong med varje grupp, både med deltagarna och deras föräldrar. Då går man igenom gemensamma regler och principer, som även kopplas till hållbarhetsåtgärder. På så sätt kan man engagera och få medlemmarna att delta i hållbart arbete.
På samma sätt diskuteras föreningens filosofi, verksamhetssätt och hållbarhet under HGK:s föräldramöten:
– På föräldramöten fokuserar vi på föreningens verksamhetsfilosofi och praktiska rutiner. Hållbarhet är en naturlig del av vardagen och syns i verksamheten: på så sätt lär sig även medlemmarna om hållbarhets åtgärderna, berättar Holmberg.
Hållbarhet syns genom konkreta åtgärder
För att hållbarhetsarbetet ska ha verklig effekt krävs det att det syns som konkreta åtgärder och inte bara som ett skriftligt program. Hållbarhetsarbete är ett brett område, och många olika små och stora åtgärder inom föreningar kan ses som hållbarhetsinsatser.
– Vi har nu gjort de första planerna och enkäterna kring arbetsvälmående, till exempel för tränare och verksamhetsledare. Det är viktigt att ta hand om personalens ork, även det är en del av hållbarhetsarbetet, påpekar Saikanmäki.
Konkreta åtgärder och framsteg är det bästa beviset på hållbarhet. Holmberg håller med:
– Vi kom överens om att varje styrelsemedlem ska genomföra “Du är inte ensam” -nätutbildningen. Därefter har vi regelbundet följt upp under mötena vilka som redan har gått utbildningen. Detta lyfter Holmberg fram som ett exempel på en aktuell hållbarhetsinsats.
Som ett annat exempel nämner hon första hjälpen -utbildningarna som ordnades i september:
– Under utbildningarna lärde vi oss bland annat att använda hjärtstartare. Vi ordnar utbildningar årligen, och deltagandet har varit bra. Utbildningarna visar inte bara en vilja att ta hand om medlemmarnas säkerhet, utan också på ett slags samhällsansvar från föreningens sida.
Utifrån intervjuerna med föreningarna kan man sammanfatta att hållbarhet är ett omfattande tema. Hållbarhetsprogrammet och dess praktiska genomförande är en process som kräver långsiktigt arbete: planering, samarbete, regelbunden granskning och utveckling samt konkreta åtgärder. Hållbarhet handlar om att ta ansvar för framtiden och att hållbar föreningsverksamhet är till nytta för alla.
Hållbarhetsguide som stöd för föreningar
Som slutprodukt i projektet Hållbar idrottsförening / Vastuullinen urheiluseura har vi publicerat en guide för hållbarhetsprogram riktad till föreningar. Guiden kan användas som stöd vid planeringen av föreningens hållbarhetsprogram och hjälper till att fokusera på hur hållbarhet konkret syns i föreningens verksamhet.
Guiden finns tillgänglig på både finska och svenska. Du kan bekanta dig med guiden nedan:
Svenska: https://idrott.fi/guide-for-idrottsforeningens-hallbarhetsprogram/
Finska: https://tulkouluttaa.fi/
Kategorier:
Allmänt
Hållbar idrottsförening