BEGREPP INOM JÄMSTÄLLDHETSARBETET

Jämställdhet och jämlikhet

Begreppen används ofta som synonymer, men det finns en skillnad mellan orden. Jämställdhet innebär att ingen skall bli diskriminerad pga. kön. Alla, oberoende kön, skall ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Jämlikhet används för att beskriva förhållanden på ett mera allmänt plan; inga individer eller grupper i samhället skall diskrimineras på grund av ålder, etnicitet eller nationellt ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan personlig egenskap. Båda orden baserar sig på värderingar om allas lika värde. 1

Likabehandling

Likabehandling betyder att alla människor är lika värda och att ingen får diskrimineras på grund av ålder, hudfärg, sexuell läggning eller någon annan personlig egenskap. I ett rättvist samhälle ska alla ha lika möjligheter att utbilda och utveckla sig, få tjänster och avancera i arbetet. Jämlikhet och likabehandling är begrepp som liknar varandra. Jämlikhet används mera som en värdering medan likabehandling är en konkret handling. 2

Osakligt bemötande

Osakligt bemötande syftar till trakasseri, mobbning och annat olämpligt beteende. Vem som helst kan göra sig skyldig till osakligt bemötande, endera ensam eller tillsammans med andra. I jämställdhetslagen definieras och förbjuds sexuella trakasserier och diskriminering på grund av kön. Diskrimineringslagen förbjuder trakasserier på grund av ålder, religion, hälsotillstånd, etniskt ursprung, sexuell läggning och funktionsnedsättning. 3

Normer

Normer är föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar organisationen, påverkar verksamheten och allas möjlighet till deltagande. Normer sätter ramar som inkluderar vissa men exkluderar andra genom att de utgör gränserna för hur vi förväntas vara. Normer hänger ihop med orättvisor och fördelar makt mellan människor vilket kan leda till diskriminering. Normer uppstår inte av sig själva, utan skapas och upprätthålls av oss alla i mötet med andra människor. Därför är normer också föränderliga och vi människor har makten att utmana och förändra dem. Normer kan se olika ut beroende på plats och tid. De kan exempelvis se olika ut  i olika idrottsgrenar. Oftast både bryter och följer en människa normer över tid i olika situationer. 4

Kön och genus

Kön och genus är två begrepp som lätt kan flyta samman. Begreppet kön är den biologiska och anatomiska skillnaden mellan män och kvinnor. Genus, eller könsroller, står för den psykologiska, sociala och kulturella skillnaden. Att förstå skillnaden mellan kön och genus är viktig eftersom många könsskillnader inte är biologiska till sin grund. Genus står alltså för den sociala könsrollen och hänvisar till hur våra uppfattningar om manligt och kvinnligt är socialt konstruerade. Det behöver inte handla om en direkt följd av en individs biologiska kön. 5

Könskvotering

Könskvotering innebär att i förväg bestämma en jämn fördelning, där andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40/60 eller mer. Det vill säga att båda könen uppnår en andel på 40 procent men ingen av dem överstiger 60 procent. Ett annat ord för  könskvotering är kvantitativ jämställdhet. 6

Positiv särbehandling

Syftet med positiv särbehandling är att ge alla jämlika möjligheter – även i praktiken. I allmänhet handlar det om att rätta till missförhållanden som hänför sig till vissa grupper. Ofta syftar positiv särbehandling till att förbättra ställningen för grupper i en sämre position, exempelvis genom att lindrigare kriterier tillämpas på dem än på andra. 7

Hbtiq

Akronymet hbtiq (eller lhbtiq) syftar till både köns- och sexuella minoriteter: lesbisk, homo, bisexuella, transpersoner, interkönade och queers. Akronymet varierar enligt vilka identiteter man vill poängtera. På finska säger man ofta lhbtiq och på engelska lgbtiq. 8

Mångfald

Mångfald är ett begrepp som ofta används för att beskriva en variation av olika egenskaper hos individerna i en social grupp. Vår unika identitet skapas av vilket kön vi har, vår ålder, etnisk och kulturell bakgrund, klass, vår sexuella läggning, om vi har en funktionsnedsättning eller ej, vår könsidentitet och vårt könsuttryck, vilken utbildning vi har, familjeförhållanden, våra värderingar, intressen, erfarenheter och så vidare. 9 När man talar om kvalitativ mångfald tas alla synvinklar och kunskaper i beaktande för att påverka utvecklingen och skapa en inkluderande verksamhet. 

1https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/sprakspalter/reuters_rutor_1986_2013/2007/jamlikhet_och_jamstalldhet

2https://yhdenvertaisuus.fi/documents/5232670/5376058/Yhdenvertaisuuslakiesite+ruotsi/a7d1ec6f-a506-2706-4260-007c577aa256/Yhdenvertaisuuslakiesite+ruotsi.pdf

3https://yhdenvertaisuus.fi/documents/5232670/5376058/Yhdenvertaisuuslakiesite+ruotsi/a7d1ec6f-a506-2706-4260-007c577aa256/Yhdenvertaisuuslakiesite+ruotsi.pdf

4https://yhdenvertaisuus.fi/documents/5232670/5376058/Yhdenvertaisuuslakiesite+ruotsi/a7d1ec6f-a506-2706-4260-007c577aa256/Yhdenvertaisuuslakiesite+ruotsi.pdf

5Giddens, Anthony. (2008, s.370). Sociologi

6http://jamstalld.se/jamstalldhet/

7https://syrjinta.fi/sv/positiv-sarbehandling

8http://www.nuorisotutkimusseura.fi/images/julkaisuja/hbtiq_unga.pdf

9https://kotoutuminen.fi/sv/centrala-begrepp