Målgrupper

På den här sidan bekantar vi oss med vem som rör på sig i anpassad motion- eller paraidrottskretsarna. Hurudana paraidrottsgrenar finns det och vad menas med paraidrottsklasser samt hurudana anpassade motionsformer finns det?

Vem talar vi om?

Ca en femtedel av befolkningen består av personer med funktionsnedsättning och/eller långtidssjukdom. Det betyder att funktionsnedsättningar berör ca 10-15% av befolkningen. Med funktionsnedsättning menas personer som på grund av sin nedsättning eller sjukdom upplever permanenta eller temporära hinder i att röra sig, funktionera, begripa, orientera sig fram, komma ihåg, förstå eller kommunicera. Till dessa grupper hör t.ex. personer med rörelse-, syn-, hörsel-, intellektuell nedsättning samt personer  som på grund av sin sjukdom har och upplever olika hinder i att röra på sig och att funktionera.

Har du redan läst handboken – Föreningsstigen i paraidrott

I en enskild grupp eller i en redan existerande öppen grupp för alla?

Med anpassad motion avses motion för personer som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller sociala omständigheter har svårigheter att delta i allmänna motionstjänster. I sådana fall kräver motionen anpassning och specialkompetens. Det här tankesättet har lett till att för personer med någon nedsättning har det nästan enbart erbjudits grupper där det finns personer med samma nedsättning. I kartläggningen Liikuttaako? rapporten som gjordes år 2020 för personer med någon funktionsnedsättning, kom det fram att 69% av de som svarade ville utöva hobbyverksamhet i en allmän grupp och inte i en så kallad specialgrupp.

Genom att tydligt beskriva verksamheten, klargöra tillgängligheten och dess brister samt bifoga kontaktuppgifter till en ledaren så kan personen själv uppskatta ifall verksamheten passar, är intressant och passar hen.

För att få tillräckligt med deltagare i en anpassad motionsgrupp i en liten kommun, lönar det sig inte att begränsa gruppen för en viss målgrupp t.ex. personer med hjärt- och kärlsjukdomar. Utan har en mer öppen grupp där personer med olika nedsättningar/sjukdomar kan delta enligt sin egen förmåga/tycke. Det är även onödigt att skilja på kön, ålder eller minoriteter (förutom grupper för kvinnor med invandrarbakgrund). I större kommuner kan man ha resurser och tillräckligt av deltagare för att ordna mer specifika grupper, som en del av målgruppen önskar sig. 

I allmänhet är grupperna för anpassad motion och paraidrott oftast uppbyggda av en mångfald av funktionsförmågor och åldersgrupper. 

Har diagnos någon betydelse? 

Nedsättning eller diagnos berättar inte om personens funktionsförmåga. Alla är vi unika individer med olika variationer. Då en ny person kommer till gruppen lönar det sig för ledaren att fråga “finns det något som skulle vara bra för mig att veta/känna till gällande din funktionsförmåga eller gällande ditt deltagande i gruppen?” Diagnoser spelar roll då en person börjar funderar på att tävla inom paraidrott – för då skall personen klassas.

Paraidrottsgrenar

En stor del av de idrotts- och motionsgrenar som erbjuds i Finland, passar även för personer med någon funktionsnedsättning. Via nedanstående länkar hittar du information om idrottsgrenar som anpassar sig för olika funktionsnedsättningar och som har organiserad hobby- och tävlingsverksamhet. Tyvärr är länkarna på finska. 

Obs! SKUL (Suomen Kuurojen Urheiluliitto) ansvarar för hobby- och tävlingsverksamhet för personer med hörselnedsättning/dövidrott. Till SKUL:s hemsida – flytta dig till nätsidan här. 

Tips!

Klassificering inom paraidrott

Varför klassificerar vi?

I paraidrott bevisas personens lämplighet genom att klassificera personen enligt funktionsförmåga och -nedsättning. Man kan jämföra det med grenar för personer som inte har en funktionsnedsättning där klassificeringen sker enligt vikt i grenar som t.ex. i judo, boxning eller brottning. Klassificeringen görs för att deltagandet skall vara så jämlikt som möjligt, så att personens styrkor avgör resultatet och inte graden av funktionsnedsättningen. 

Vem klassificeras?

Idrottare klassificeras i tre olika grupper: 

  • personer med synnedsättning
  • personer med rörelsenedsättning
  • personer med intellektuell nedsättning

I alla dessa grupper finns egna grupperingar och alla grenar har ett eget klassificeringssystem.

Obs! I Special Olympics -idrott, krävs det att person har en intellektuell funktionsnedsättning. Tävlingarna inleds med något som kallas divisionering, där idrottarna genom kvaltävlingar placeras i olika divisioner utifrån förutsättningar.

Idrottare som genomgått en organtransplantation klassas enligt åldersgrupp.

Tips!