Riksdagsvalsteser 2019

Finlands Svenska Idrott lyfter inför riksdagsvalet och kommande regeringsförhandlingar upp vikten av att hela samhället bär ansvar för ett aktivare civilsamhälle, en framgångsrik elitidrott och ett vitalt föreningsliv inom idrotten. Vi ser att förutsättningar finns, men bör utvecklas vidare, såväl idrottspolitiskt, samhälleligt som resursmässigt.

Motion och idrott på svenska bör tryggas, därför tycker vi att följande 6 punkter bör tas i beaktande.


Motions- och idrottsmöjligheter på svenska bör tryggas

Idrott och motion ska kunna utövas oberoende av funktionsförmåga, social bakgrund eller ekonomisk ställning samt oberoende av vilket nationalspråken som är modersmålet. Finlandssvenskarna är nästan 300 000 till antalet, och alla har rätt att få utöva idrott och motion på sitt modersmål.

Med vår verksamhet betjänar vi också andra idrottsförbund, kommuner, organisationer och medborgare på svenska. Därtill kommer all den svenskspråkiga verksamhet som ett flertal tvåspråkiga förbund har, och som bör kunna garanteras och ges möjlighet att utvecklas.


Finansieringen från statligt håll till motions- och idrottsverksamheten bör ses över

För att trygga finansieringen av en ökad motions- och idrottsverksamhet bör finansieringen från statligt håll ses över så, att inte större delen av statbidragen kommer från det nationella spelbolaget utan att den även kan garanteras från allmänna budgetmedel. Jämförelsevis kommer idrottens 150-160 miljoner euro idag nästan enbart från de vinster som lotteribolaget ger, medan kulturens anslag på nästan 400 miljoner fördelas mellan lotterivinster och allmänna budgetmedel. Genom att också knyta an flera ministerier i uppdraget att öka den fysiska aktiviteten i samhället, får vi samtidigt en mera mångsidig och ett bättre fördelat ansvar för att få vår befolkning att bli fysiskt aktivare och må bättre.

Vi anser att budgetmedlen för idrotts- och motionsverksamheten i fortsättningen ska tas såväl från lotterivinsterna liksom från allmänna budgetmedel. Därmed kan vi öka resurserna för idrotten och motionen som helhet för att ha möjlighet att uppnå målen i den idrottspolitiska redogörelsen. Situationen idag kräver ett förvaltningsövergripande samarbete, som även skrivs in i idrottslagen.

Håkan Nystrand, förbundsordförande
Finlands Svenska Idrott

Vi vill lyfta upp att fördelningen av statsbidrag till idrottsfrämjande organisationer, fortsättningsvis sköts av Undervisnings- och kulturministeriets idrottsavdelning, för en fortsatt objektiv och helhetsmässig fördelningspolitik.


Grunden för ett aktivt liv läggs som barn

Grunden för ett aktivt liv läggs som barn. Eftersom det i färsk forskning framkommer att endast en tredjedel av barn och unga rör på sig tillräckligt under dagen, är det fråga om ett stort samhällsproblem där vi alla bär ansvar för att få en förändring till stånd. Det nationella projektet “En skola i rörelse” var en framgång. Spetsprojekt och nytänkande behövs inom alla områden. I samarbete med småbarnspedagogiken, skolan och hemmet skapar vi bättre möjligheter och inspirerar till ett aktivare liv. Genom att i större grad involvera tredje sektorn och den kompetenta personal som där finns, blir möjligheterna flera. Det här kräver ett aktivt grepp också från organisationernas sida men likaså en fungerande kommunikation mellan kommuner och tredje sektorn samt statlig finansiering av verksamheten.

I nästa regeringsprogram bör inkluderas spetsprojekt för en aktiv småbarns-, skol- och studievardag. Större möjlighet till aktiviteter under skoldagen samt lättillgängliga klubbar där alla har möjlighet att delta erbjuds.  

Ett stillasittande samhälle kostar pengar

Enligt färska utredningar kostar vår stillasittande livsstil samhället miljarder. Även om grunden till ett aktivt liv läggs redan som barn, behöver vi förutsättningar för att kunna upprätthålla den aktiva livsstilen livet ut. För personer i arbetsför ålder läggs mycket av ansvaret på den enskilda individen men också arbetsplatserna och företagshälsovården förutsätts ta sitt ansvar. Den gruppering som samhället har svårast att nå är personer i åldern 18-65 år, som står utanför arbetsmarknaden eller utbildnings- eller integrationspolitiska åtgärder, samt personer som iom pensionering, faller utanför sin arbetsgemenskap. Här behövs ytterligare åtgärder som inkluderar och aktiverar.

Vi vill att den nya riksdagen och regeringen i dialog med organisationer och andra aktörer inom idrotten och motionen sätter fokus på en aktivare livsstil och de samhällsförändringar som krävs.


Christel Björkstrand, Generalsekreterare
Finlands Svenska Idrott

Idrottsutrymmen och låg tröskel gör idrotten möjlig

Idrottsföreningarna har en stor betydelse för den idrotts- och motionsverksamhet som sker. Föreningarnas sociala betydelse för närsamhället kan inte heller nog betonas och därmed tillgång till adekvata utrymmen.  Redogörelsen konstaterar att det finns behov av ökat stöd för idrottsanläggningarna, såväl för nybyggen liksom renovering av redan existerande idrottsanläggningar.

Vi vill att den nya riksdagen bereder förslag på hur kommunerna kan ställa idrottsutrymmen till idrottsföreningens förfogande gratis eller till ett mycket fördelaktigt pris. Föreningarna skall kunna erbjuda verksamhet till låga kostnader, vilket i sin tur tryggar tillgången till idrott och motionsmöjligheter oberoende av social eller ekonomisk ställning.

Finlands toppidrott behövs

Idrotten engagerar en stor del av finländarna och skapar en positiv sammanhållning och stärkt känsla för vårt land. Det är statens uppgift att skapa förutsättningar för framgång – förutsättningar som sedan förverkligas av idrottsorganisationerna och Finlands Olympiska kommitté tillsammans med idrottarna. För att det ska vara möjligt försöka nå framgång, är det nödvändigt att möjliggöra en idrottskarriär och ta tillvara den erfarenhet och kunskap, som de har, för att utveckla hela idrottsfältet.

Därför behöver nästa riksdag och regering arbeta för ett ökat stöd till idrottare, såväl ekonomiskt som kompletterande stöd längs med idrottarstigen, liksom ett ökat stöd för elitidrotten.


Finlands Svenska Idrott är gärna med i fortsatta diskussioner om hur den finländska idrottspolitiken ska utvecklas och utformas.

Frågor kan riktas till
Christel Björkstrand

Generalsekreterare
Finlands Svenska Idrott

christel.bjorkstrand(a)idrott.fi
+35850 351 3038